"Majoriteten av mina fångade fiskar faller för en kombination av majs och maggot"

Sutare, Tinca Tinca, finns i de allra flesta sjöar och vattendrag i Sverige. Många bekantar sig med denna vackra fisk som bonusfångst vid vanligt sommarmete efter abborre. Riktat fiske efter sutare sker dock på annat vis och bjuder på flera dimensioner och utmaningar. Följ med Joakim Åberg till sjön där storsutarna bor.

TEXT OCH FOTO: JOAKIM ÅBERG

Slutet av maj närmar sig och i bilen ligger allt man kan tänkas behöva på en meteresa. Bivvy, säng och kudde för sömnens skull. Ovanpå ligger spöväskor, håv, tackel, beten, banksticks, larm, laptop, kamera och en kylväska med Briska för en hel sommar.På förmiddagen bär det av söderut till varmare vatten och större sutare. För min del ligger sutaren varmt om hjärtat och det har blivit lite av en tradition att söka de riktigt stora exemplaren strax innan lek. Skåningar och hallänningar är lyckligt lottade, åtminstone de som gillar mete. Visst har vi bra metevatten också norrut, men det är något visst med sjöarna i söder. Växtligheten är riklig, temperaturen varmare och det finns mat för sutaren i överflöd. Fiskens Amerika men istället för cola och snabbmat kalasas det på mygglarver och sniglar.

ÖVERRASKNINGAR

Några timmar efter avfärd svänger jag in till sjön. Det är första gången jag är just här men fångstrapporterna har gjort en satsning oemotståndlig. Eftersom planeringen endast utgått från satellitbilder och några vaga tips från förtegna fiskare blir första anblick något av en överraskning.Med lintopparna under vattenytan slipper man falsklarm av vågor, fladdermöss och annat ovälkommet.Platsen är fin, men ser allt för långgrund ut och min erfarenhet säger att jag behöver en lite brantare topologi. Dessutom är det frånlandsvind, vilket ibland har negativ inverkan. Jag åker till andra sidan sjön och möts där av två bivvys längs en längre, öppen strandremsa. Det visar sig att jag är bekant med en av killarna vilket ger ett guldläge att få viktig information.Då det även finns karp i sjön och sutarna teoretiskt bör vara vana vid boilies så har jag valt just detta bete, något jag snabbt förstår var ett stort misstag. Här fiskar man tydligen nästan uteslutet med maggot och majs. Jag får veta att sutarna, som tydligen äter boilies på sommaren, brukar rata dem under våren. Snopet bär jag iväg prylarna till platsen bredvid, gör i ordning allt och bestämmer mig för att fortsätta med plan A. Mest för att jag helt enkelt inte har en plan B.

VERKSTÄLLER PLAN A

Jag kastar ett sänke och en ”marker” för att få ett hum om djup, bottentyp och var växtligheten finns. Den gröna undervattensskogen som sträcker sig ut avtar efter kanske 10–15 meter där djupet tilltar, med andra ord ett säkert sutarstråk.Jag hivar i lite pellets och boilies på den tilltänkta fiskeplatsen och placerar sedan ett spö på vardera sida, tätt inpå mäskplatsen. Ytterligare ett spö åker fram, med betet en bra bit åt sidan tillsammans med en PVA-påse. Allt är riggat med vanliga boltriggar och boilies som bete. Två popups och en ”wafter”. Den enda skillnaden mot vanlig karprigg är att jag kortat av tafslängden.

GÖR OM GÖR RÄTT

Plan A går åt helvete. Första eftermiddagen och natten är helt händelselösa. Jag ser inte ens en rullning eller bubbla över mäskplatsen. Det enda som sker är ett gäng karpar som glatt leker i vassen. Med andra ord är även en bifångst av dessa helt utesluten. Om jag suttit själv vid sjön hade jag sannolikt varit övertygad om att sutarna var off eller helt enkelt inte var närvarande, men den trösten spricker då killarna vid sidan om mig har kanonfiske.Jag har några methodfeeder och plastmajs i väskan och börjar fila på en plan B. Wollmarsfredrik, som sitter en bit bort känner sympati med mitt misslyckande och ger bort två kilo grundmäsk samt några burkar maggot – vilken hjälte! Jag riggar om två av spöna, hivar ut några nävar grundmäsk och börjar sedan fiska med större självförtroende.Under dagen har jag några småpill men inte mer än så. Fredrik och hans kompanjon beger sig hemåt och jag tar snabbt över deras plats där jag vet att aktiviteten är högre, men fiskar jag ens rätt?Redan en kvart efter första utlägget drar det i väg och jag kan håva en, för sjöns mått, liten sutare runt 2,5 kilo. Denna tog dock på en popup vilket förvånar mig och ställde nya frågetecken: är platsvalet så viktigt eller handlade det bara om flyt?Eftermiddagen är därefter helt händelselös.

NATTEN GER UTDELNING

Sutaren brukar vara som mest aktiv från sen kväll till tidig morgon och det betalar sig ofta att fiska igenom natten. Den här sjön är dock ett undantag med omvänd aktivitet med en topp strax efter lunch, därför blir jag förvånad när min receiver väcker mig mitt i natten. Jag stapplar ut iklädd stövlar, kallingar och pannlampa. Sömndrucken börjar jag drilla en fisk som inte vill ge sig. Efter ett par nervkittlande resor in i salladen kan jag håva en riktig praktfisk. Jag väljer att säcka den och gå till kojs i väntan på morgonen.När solen gått upp vägs fisken till 3 700 gram blankt och ett nytt personbästa kan fotas med fjärrkontrollen i munnen.

FRÅN HUGGRUSH TILL VÄDEROMSLAG

Fisket håller i sig under dagen med ett flertal fiskar i nätet och mycket aktivitet runt mäskplatsen i form av bubblor som syns tydligt under förmiddagen när vattnet är stilla. Sutarbubblor är distinkta och svåra att förväxla med andra arter. De kommer upp som stora moln med små bubblor och om sutaren bökar runt samtidigt som den simmar vidare bildas bubbelspår.Majoriteten av mina fångade fiskar faller för en kombination av majs och maggot. Även popup och nyfångad mask ger ett och annat tillslag. Uppenbarligen var platsvalet av största vikt denna resa men sannolikt var sutarna också väl inmäskade.Natten förblir lugn och under morgonen vänder vinden och tilltar. Från svag bris in mot land till kraftig frånlandsvind. Tempen går raskt ner och fisket tvärdör. Jag packar ihop och får summera resan som lyckad. Briskan är bytt mot erfarenhet och lärdom, inte minst från mitt misslyckande. Med storsutarsjön i backspegeln går tankarna mot nästa år, kanske är det då fyran kommer upp? Den vi sutarfiskare drömmer om.