På djupet i södra Senja

 I södra Senja möts de av storslagen natur och roligt variationsrikt fiske. Följ med och upplev Norge från dess bästa sida!

Ur Fiskejournalen Nr 4 2024

TEXT & FOTO: MARKUS TEILUS

SVETTEN RINNER OCH jag känner mig snart lika genomblöt som om jag hade badat med kläderna på. Lager efter lager ryker av och nu är det bara en tunn underställströja kvar på överkroppen. Vi står alla tre i båten och vinschar upp fisk från havets djup. Inte nog med att det är fysiskt ansträngande, det är dessutom högsommarväder och vindstilla.

När det är cirka tio meter lina kvar börjar vi kunna urskilja en färg där nere i det blå och möjligen ana vilken fiskart det rör sig om. Det är lite av ett lotteri vad vi får på kroken när vi fiskar på 200 meters djup.

För Renée och Emanuel är det en rödfärgad fisk som kommer upp till ytan, det vill säga den fisk vi framförallt är ute efter. För mig däremot, dyker en liten lubb upp för andra nedsläppet i rad. Jag svär för mig själv och mina båtkamrater förstår att jag börjar bli ganska less efter att ha vevat upp totalt 400 meter lina för två smålubbar.

Bara släppa ner igen. En evighet senare är jag tillbaka vid botten. Det hugger direkt både för mig och Emanuel. Vi börjar återigen vinscha in lina, meter efter meter. Denna gång är det en mycket roligare överraskning. En långa!

Inte något som man får varje gång och dessutom en bra matfisk. Emanuel har fått napp på både pirken och upphängaren, en sej och en uer. Fyra arter i båten nästan samtidigt, vilket roligt fiske!

Det är juli och det var alldeles för länge sedan sist jag var i Norge och tillsammans med mina kamrater ser vi verkligen fram emot några dagars fiske på havet. Destinationen är Senja, en ö i Norge som ligger mellan Harstad och Tromsö. Här sägs fisket vara väldigt bra och variationsrikt. Att det dessutom ska gå riktigt stora hälleflundror i detta vatten gör inte saken sämre.

FISKE SOM PASSAR ALLA!

Vi bor på campen Frovåg Havfiske, som jag varmt kan rekommendera, av flera olika anledningar. Anläggningen är fräsch och vi bor i sjöhus som ligger precis intill vattnet och bryggan med båtarna. Dessutom är det bara 10-15 minuters båtfärd till bra och blandat fiske efter arter som torsk, sej, uer, hälleflundra, rödspätta och makrill. Med andra ord är det endast några minuter från soffläge till att bända fisk ute på havet.

Anledningen till att fisket är så pass bra nära campen beror på de stora djupen som sträcker sig in i fjordarna. Här trivs mängder av fisk och även de lite större exemplaren, det gäller inte minst hälleflundran. En art som många havsfiskare suktar efter. Den är inte bara en stark sportfisk, den blir även riktigt stor! Hälleflundran kan du få närsomhelst som bifångst vid fiske efter andra arter, eftersom den lever på alla djup men givetvis ökar chansen när fisket riktas efter den.

Tack vare det variationsrika fisket passar södra Senja alla typer av fiskare. Allt ifrån semesterfiskaren som fiskar någon gång per år, till den inbitna fiskefantasten som vill lägga timmarna som krävs för att få en hälleflundra. Jag skulle nästan våga lova att du kommer ha en fantastisk upplevelse på denna destination, så länge som vädret tilllåter. För om det är något som kan fördärva en havsfiskeresa i Norge så är det vinden.

VINDSTILLA OCH SPÄTTAFISKE

Det är svårt att planera en fiskedag till punkt och pricka. Att anpassa dagen och fisket efter väder är A och O. Det är just det som vi försöker göra under våra dagar här på Senja, för att bli så effektiva som möjligt. Väderprognoserna stämmer sällan helt och det är alltid bra att ha en reservplan.

Inför denna fiskedag ser vädret oerhört fint ut med ingen vind alls, för att sedan blåsa upp mer under eftermiddagen. När du fiskar hälleflundra vill du gärna ha bra vinddrifter med båten för att täcka yta och få bra rörelse på jiggarna. Detta till skillnad från plattfiskemete eller djuphavsfiske på 200 meters djup, där det är optimalt med en så svag vind som möjligt. Planen för dagen är därför väldigt enkel.

Vi börjar morgonen med att meta rödspätta på grunt vatten. Rödspättan håller till på sandig botten där den kan krypa ner och gömma sig. Genom att titta på kartor med flygfoto kan du enkelt se vilka vikar som har fin sandbotten och börja fiska där. Vi fiskar på 5-15 meters djup och ligger sakta och driftar med båten, samtidigt som vi förflyttar plattfisktacklen agnade med räkor över botten. På grundare vatten kan vi även kasta ut tacklet och dragga det långsamt in till båten med flera långa pauser. När det är 5-6 meter djupt kan vi ibland se hur rödspättorna jagar ikapp våra tackel längs med botten.

Emanuel ser en spätta som simmar efter hans tackel men verkar inte vilja ta betet. Han instruerar istället Renée i vilken riktning hon ska kasta för att testa med de nyagnade räkorna. Direkt hon placerar tacklet på plats hugger spättan och hon får drilla in den till båten.

På lätt utrustning är rödspättan en mycket rolig sportfisk och har blivit en av mina favoriter när det gäller havsfisket i Norge. Även de små fiskarna har sin charm.

UER OCH SEJ PÅ DJUPET

Emanuel hade tjatat under en lång tid om att vi borde passa på att fiska uer om tillfälle ges. Enligt honom är det kanske inte det mest roliga eller spännande fisket, men att uern är den absolut godaste matfisken.

Den kallas även kungsfisk och lever riktigt djupt vilket gör den mer svårtillgänglig än flera andra arter. Du bör ner på minst 170–180 meters djup för att hitta den. Vi åker ut till ett känt område för uer, som vi har fått tips om av personalen på campen. Därefter använder vi ekolodet för att sakta glida runt och leta fiskekon nära botten, gärna så stora stim som möjligt.

Det är nu vi verkligen uppskattar det vindstilla vädret. Det tar ett ganska bra tag att släppa ned pirken på så stora djup, vilket innebär att om det blåser mycket kanske båten redan har drivit över stimmet innan du hinner ner. Ju snabbare båten driver, desto mer lina måste du släppa ut för att hålla bottenkontakt.

Nu är förhållandena optimala och vi har hittat ett ganska stort stim som vi borde kunna fiska på ett bra tag med tanke på att det är så pass stilla att båten knappt rör sig överhuvudtaget. Vi släpper ner våra klassiska ”Svenskepilkar” med två, tre gummimakkar som upphängare. Förhoppningen är att vi ska lyckas få fler än en uer i varje nedsläpp och på så vis effektivisera fisket.

För Emanuel och Renée går det enligt plan, de drar uer efter uer. Jag själv känner att jag lyckas få alla havets arter innan jag prickar rätt. Efter både lubb och långa släpper jag ner pirken åter igen men efter cirka 40 meter så slutar linan att mata ut. Jag anar vad som har hänt och drar fort åt spakbromsen och vevar tills jag återfår kontakt med betet. Jag möts av något tungt som stånkar på rejält där nere innan den motvilligt börjar ge med sig och följa mina pumpande rörelser mot båten. Först trodde vi att det var en hälleflundra som huggit, men ganska snabbt insåg jag att det rörde sig om en bättre sej. Kul! Emanuel får också två sejar i ungefär samma storlek. Det verkar även simma en del storsej över dessa djup och trots att vi inte riktade fisket efter dem så fick vi några. Att speed-jigga över detta område hade säkert varit en het metod för storsejen!

HÄLLEFISKE MED BIFÅNGST

När till sist vinden börjar tillta under eftermiddagen är det dags att byta pirkar mot hällejiggar. De flesta både shad- och curlyjiggar fungerar. I min mening är det viktigast att de har en bra rörelse även i låg fart. Se dock till att använda rejäla krokar, ringar, lina och spö med rulle. Dessa fiskar kan köra rejält och slita sönder utrustning av sämre kvalitet. Det blir oftast inte så många flundror, så du vill verkligen inte bränna din chans på grund av en dålig utrustning.

När vi väljer platser att fiska hälleflundra på, ska det gärna vara platåer med spräcklig sandbotten på 10-60 meters djup. Det sker lämpligen i närheten av större djup, där känns det som att möjligheten för en riktigt stor hälleflundra är högre. Du kan enkelt leta efter dessa områden på sjökortet och sedan testa dig fram, vilket var precis vad vi gjorde när det helt plötsligt suger tag ordentligt i mitt spö.

I mitt huvud kan det bara röra sig om en rejäl hälle. Det stånkar på bra i någon sekund innan jag tyvärr börja inse att det nog inte är en hälleflundra. Den ger upp ganska fort och följer med upp till båten. Det är dock en rätt fin torsk! Under den här vistelsen fiskar vi aldrig riktat efter torsk. Vi är så pass nöjda med de bifångster vi får under hälleflundrafisket.

ÄNTLIGEN EN FLUNDRA

Platån visar sig inte ge någon hälleflundra, trots att den både såg ut och kändes riktigt het. Vi åker vidare till nästa plats, vilket blir en påminnelse att inte ge upp bara för att de första stoppen inte lyckas. Det gäller att beta av flera områden och förhoppningsvis smäller det till slut – och denna gång för Emanuel!

På bara någon sekund bryts lugnet och tystnaden i båten till fullständigt kaos. Det är något särskilt med en hälleflundra på kroken. Inte bara för fiskaren som håller i spöet, hela båten blir exalterad. Emanuel kämpar på och så även hälleflundran. Efter några härliga rusningar och rullskrik är den till slut vid båten och vi säkrar den genom att kroka en hajkrok i underkäken.

Det är en fin hälleflundra, vi mäter den till 125 centimeter och kan inte sluta fascineras av denna platta firre som egentligen är som en simmande filé. Det blir inte mycket rens kvar när du har filéat en hälleflundra. Jag skulle påstå att du får ut cirka 70 procent rena filéer, vilket är något helt annat om man jämför med exempelvis en torsk.

STORSLAGEN NATUR

Vi åkte alla hem med fulla kvoter. Även om det såklart inte är det väsentliga så är det kul att kunna komma hem med egenfångad fisk av bästa kvalitet. I skrivande stund är kvoten 18 kilo per person som du får ta med sig över gränsen om du har bott på en certifierad fiskecamp. Vi lämnar Norge för denna gång med nöjda miner. Det dröjer nog inte länge innan vi är tillbaka igen. Vad kommer vi fånga då? Marulk, håkäring, ja vem vet?

Senja

Senja är Norges nästa största ö, och belägen strax norr om Lofoten. Förutom fisket bjuder södra Senja på en storslagen och spektakulär natur. Tumlare, vikval, säl och såklart mängder av lunnefåglar skådas ofta. Fjordarna och de höga bergen är mäktiga. De är extra spetsiga och har lite av en egen karaktär i det här området, nästan så att det känns som en annan världsdel. Framförallt imponerar det variationsrika fisket och mängden fisk i området.

Fiskeplatser

Vill ni ha tips på fler fiskeplatser i området är det värt att kontakta FrovågHavfiske, frovaghavfiske.no Här är några av koordinaterna till platser där vi hade lyckat fiske: 69°1’10.3″N 16°51’51.8″E – Rödspätta 68°59’21.7″N 16°49’53.2″E – Uer och sej 69°1’7.6″N 16°49’34.0″E – Hälleflundra