Reportage
Fiske i lättilgänglig vildmark
Trots en bitande nordan var gösen på hugget
Anders Nicander beger sig in i de djupa värmländska skogarna och upptäcker Eda fiskekrets. Här visar det sig finnas fiskemöjligheter så att det räcker och blir över. Häng med!
TEXT OCH FOTO: ANDERS NICANDER
-Du ska nog inte ha hundarna lösa, säger guiden, när vi går vägen mot sjön.Jag frågar om han är orolig för att vi ska möta andra hundar, mina hundar brukar alltid gå med lösa när jag fiskar vid ensligt belägna vatten under tider när inte fågelskydd råder.– Det är väldigt gott om varg här, svarar guiden. De har ett stråk här där de brukar passera.Jag frågar om det verkligen är så mycket varg och får till svar att det finns 23 vargrevir i Värmland.Jag kopplar hundarna och blir med ens mycket mer vaksam. Risken, eller kanske snarare möjligheten att få se varg ger fisket en ny dimension.Värmlandsskogarna är otroligt stora och fiskevattnen är så många att man knappast kan fiska igenom alla under ett fiskarliv. I Eda kommun finns Eda fiskekrets med totalt 14 fiskevårdsområden som tillsammans erbjuder fiske i 250 vatten. Här finns allt från kristallklara tjärnar med vild öring till näringsrika bruna sjöar med mycket fina bestånd av gös och abborre. Gäddan är här som överallt annars en stor favorit och tillgången på bra gäddvatten är i det närmaste obegränsad. Naturen tillhör den vackraste i landet. Här finns små fjäll som bjuder på milsvid utsikt och tusentals år gamla kulturlandskap med böljande fält och ängar.
Kolbulle i nordan
Första morgonen i Skillingmark åker vi små grusvägar till en liten klarvattenstjärn i genuin vildmark. Strax innan vi når sjön får vi stanna för att en stöddig tjäderhöna parkerat på vägen och inte planerar att flytta på sig. En isande nordan drar över sjön och av erfarenhet vet vi alla att chansen att fånga öring i de här förutsättningarna är mycket små.– Vi var här i förrgår kväll, säger Daniel Nilsson som representerar fiskekretsen, då hann vi inte fiska många minuter innan vi kunde landa en ovanligt vacker öring.Men även om öringbeståndet i tjärnen är gott så är öringen en nyckfull fisk och isande nordan är det sista man vill ha när man ska ut på öringfiske. Men vad gör det i den här sagolikt vackra miljön. När vi går längs vattnet har jag snart hittat ett par liter gula kantareller. Och inget kaffe i världen smakar så gott som det från en sotpanna över en lägereld.Guiden Kurt Emtman, som i egen regi ordnar naturguidningar i trakten, har förberett smeten till den värmländska specialiteten kolbullar och med vant handlag bryner han fläsk i två små men djupa gjutjärnsstekpannor. När fläsket är knaperstekt häller Kurt smet i pannorna. Anrättningen gör verkligen skäl för namnet, de stekta bullarna är näst intill kolsvarta. Tillsammans med rårörda lingon är kolbullar en sann delikatess.
Abborre i första kastet
Framåt lunchtid beslutar vi att avbryta öringfisket för att istället satsa på abborre och gädda i Nedre Lersjön, en av tre sjöar i ett långsträckt sjösystem som är känt för sitt fina fiske efter abborre och gädda. Guiden Viktor Olsson, som med sin stora erfarenhet av fisket i området brukar ställa upp som guide, kan sjön väl och tar oss snabbt till en grundkant utanför en liten ö. Precis på grundkanten ligger en vase som brukar kunna locka stora mängder abborre.Viktor väljer ett crank bait och själv tacklar jag upp ett dropshotspö. Mitt dropshottackel hinner inte mycket mer än sjunka till botten innan första stöten kommer. Några stötar till och dagens första abborre är krokad. En vacker abborre på ett par, tre hekto kommer upp och vi beslutar att behålla den till grillen framåt kvällen.Nytt kast ger nya stötar och huggruschen är i gång. Snittvikten på abborren är bra och en stund in i ruschen har jag på en abborre som känns riktigt fin. Den fisken får vi aldrig se men snart får jag en fisk på kanske 700 gram som plåster på såren. Även Viktor får vara med om abborracet när han testar lite olika beten men det tycks som om dropshot är dagens klart effektivaste metod.Det hugger oavbrutet på den lilla dropshotjiggen och bara lite då och då på traditionell jigg och crank bait. Vi har en härlig halvtimma med många fiskar som fångas och återutsätts. Sen går det som så ofta när abborren är i farten. Mitt i ett kast kommer monsterhugget och en stöddig gädda tar betet och den tunna fluorocarbonlinan slits av mot gäddans sylvassa tänder. Nytt tackel och några snabba abborrar sen är det dags för gäddhugg igen. Ett par mindre gäddor får vända i håven men mot de stora har vi inte en chans med våra klena abborrtackel.Vi tacklar upp ett par gäddutrustningar med grövre linor och vajertafs för att ha en ärlig chans. Vi möter upp två andra fiskegäng vid en liten vik strax bakom ön. De är erfarna gäddfiskare med egen Youtube-kanal. Under namnet Fish n´ Slips gör man fiske-tv på bredaste värmländska. Nordanvinden gör gäddfisket extremt trögt och hur de än sliter får de bara gäddsnipor. Sjösystemet har genom åren bjudit på många gäddor över metern och vikter upp emot 15 kilo.Viktor är förbryllad över hur svårt det är i dag men som den kompetenta guide han är sliter han på för att knäcka koden. I en vassvik pressar Viktor snabbt upp tre mindre gäddor på ett spinnerbait. De stora vill bara inte i dag.
”Downsizea”
När det lider mot kväll föreslår jag en sista satsning där vi hade det fina abborrfisket mitt på dagen. Gäddorna hade ju fullkomligt slaktat våra små abborrbeten. Att köra med små beten, eller ”downsizea”, är ofta mycket effektivt på trög rovfisk resonerar jag.Jag rotar fram en spole 0,45 millimeters fluorocarbon i väskan. Den är inte tuff nog för vassa gäddtänder men bättre än tafsen jag körde på dropshottacklet. På med en liten shaddjigg och ett kast in mot vasen. När jag sträcker upp linan för att gör första jiggrycket är det stopp. En tusendels sekund tror jag att jag fastnat i vasen men så rör det på sig i andra ändan. Äntligen har vi lyckats kroka en skaplig gädda!Efter några snabba bilder i den vackra värmländska solnedgången samlas vi på stranden. Kurt som åter anslutit till gänget steker renskav över öppen eld och vi har sparat så att alla får en abborre som vi grillar i foliepaket i glödbädden. Kvällen är lite kall men att äta ute så här under stjärnhimlen efter en lång fiskedag är ett minne för livet.Mitt i byn väntar det supermysiga boendet Spinnhjulet. Där har jag en liten lägenhet där jag själv kan fixa den mat jag behöver. Nu är det mest sova som är aktuellt. I morgon möter Kurt upp mig vid halv sex. Då ska vi fiska gös.
Gös mot alla odds
När vi stävar uppför Kölaälven ligger dimman tät. Tunga grenar sträcker sig ut över vattenytan och ekolodet visar att det ligger gamla träd längs botten. Stimmen av sprittande löja tycks oändliga. Det känns mer som att vara i ett, om än kyligt, Amazonas snarare än på en värmländsk å. Och visst finns gösen här. I en åkrök får vi flera blixtsnabba hugg. Jiggarna som vi låtit studsa fram över botten har gösens karaktäristiska bitmärken när vi synar dem.Inne i ån är vi skyddade från den bitande nordanvinden som i dag är så hård att den gör det svårt att fiska ute på sjön Hugn. Vi bestämmer oss ändå för att ge sjön en chans och i hård motvind åker vi upp till sjöns nordligaste del där Viktor har några fiskeplatser som brukar ge bra med gös. Med hjälp av en frontmonterad elmotor lyckas vi få en drift på knappt en halv knop vilket är helt okej för att vertikalfiske efter gös längs botten.Gösen kan vara riktigt tjurig när den inte gillar vädret så förhoppningarna är inte på topp när vi börjar fiska. Men redan i första vändan får vi ett par mindre gösar och strax är vi mitt inne i en huggperiod. Vinden är uppe på 12-13 meter per sekund och ändå får vi gös efter gös på både klassiskt jiggfiske och vertkaljigg. De flesta gösarna är mindre men ett par fiskar är klart godkända och på ekolodet ser vi att det står betydligt större fiskar på branterna ut från de grynnor vi fiskar vid.På Eda golfrestaurang äter vi en mycket god lunch med gös och svamp från skogarna invid sjön. Det hettar i kinderna efter ett hårt pass på sjön.– Vi önskar att vi fått visa upp våra fantastiska vatten under lite lättare förhållanden, säger Viktor som även denna dag haft mig som gäst i sin båt.Jag svarar att det fina med de två fiskedagar jag fick i Eda är att vattnen trots urusla förhållande bjöd på riktigt fint fiske. Nästa gång är vädret på vår sida och då kan det bli precis hur bra som helst.Om fisket i Eda■ Eda kommun ligger cirka 25 mil norr om Göteborg och gränsar till Norge i väster. Det finns många vatten för den som vill fiska från land och i vissa sjöar finns båt att hyra. Har man en egen båt på trailer öppnas fantastiska möjligheter.■ Bo och äta kan man göra i Eda kommuns alla hörn. Fiskekretsen samarbetar med flertalet lokala aktörer som kan erbjuda paketerbjudanden ihop med fiske.■ Söker man upplevelser så finns lokala fiskeguider, kajak- och båtuthyrning, vandrings- och kanotleder, hästridning, golf, alpincenter, ett flertal naturreservat och en mycket stor chans att få se varg, lodjur och älg.■ Till Eda kommuns största ort Charlottenberg tar man sig enkelt med tåg, detta är sista anhalt innan norska gränsen. Charlottenberg ligger även på nära avstånd till Karlstad flygplats (96 km ) och Oslo lufthavn Gardermoen (116 km).■ 12 av 14 fiskevårdsföreningar i kommunen säljer fiskekort genom digitala lösningar.■ Läs mer på fiskekretsens egna hemsida www.edafiske.se eller turistinformationen www.visiteda.se.