Reportage

Orienterarn & tvåkilosharren

En liten på ett kilo

Peter Larsson

Publicerad 19 augusti 2024 - 08:28

När allt stämmer och man dessutom har turen att befinna sig på rätt plats kan fisket bli drömlikt. När de två vännerna bestämde sig för att söka harren i Paradiset, mötte de ett fiske de flesta bara kan drömma om...

JAG HAR EN bästa vän som kallas Orienterarn. Och det är inte för inte han förärats detta smeknamn. Namnet förpliktigar och han gör det med bravur. Han är en stigfinnare av rang. Av den gamla skolan. Avogt inställd till alla moderna hjälpmedel såsom kompass och GPS. Han går på känsla. Han bara vet. Såna som honom görs inte längre. Jag är glad att ha honom som min bästa vän. När det kommer till fisket är vi överens. Helst med fluga och så långt från väg och folk som möjligt.

Nu var det så att vi hade fått vittring om ett storharrvatten. Skrönorna var vidlyftiga. Harrarna var större än vi ens trodde fanns. Det låg avsides. Perfekt. Ännu besatt vi ungdomens entusiasm och även, i någon mån, ungdomens styrka. Åtminstone var det vad vi trodde. Ett år tidigare hade vi närmat oss händelsernas centrum från ett annat håll. Då till fots. Jag hade en hårt tejpad fot efter en svår stukning. Att ge upp drömmarnas mål för en sån petitess fanns bara inte. Jag ville, skulle bara dit. Det bar inte hela vägen fram.