Erik Petersson med en av vårens många 2-kilosabborrar.

Sensationellt stora abborrar hittills under våren 2019

Publicerad

Frågan är om det någonsin rapporterats så många 2-kilosabborrar i Sverige som det gjort under mars-april? Medarbetarna på Fiskejournalen har försökt att skaka liv i sina långtidsminnen, och har kommit fram till att svaret är knappast. Frågan är vad som ligger bakom fångsterna?

Att det kommer in rapporter om 2-kilosabborrar från exempelvis klassiska Kalmarsund under våren är inte på något sätt unikt. Men strömmen av storfiskar har nästan varit oöverblickbar. Kulmen nåddes när Erik Petersson fångade tre abborrar över 2,1 kilo på en och samma dag – vilket troligtvis inte inträffat tidigare i modern tid. Men det är inte bara från Kalmarsund det kommer rapporter om 2-kilofiskar, utan i flödet återfinns exemplar från både sjöar och älvar inåt landet.

En teori till mängden 2-kilosabborrar är att allt fler predatorfiskare riktar in sig på just abborre, och inte längre bara har gädda i kikarsiktet. Men såklart kan det även hänga samman med mer jordiska förhållanden. Fiskejournalen har pratat med fiskbiologen Ingemar Näslund på länsstyrelsen i Jämtland, och han resonerar så här kring den svenska abborrens tillväxt.

– Det har kommit så många vittnesmål om stora abborrar att det nästan får ansens som vetenskapligt belagt att de blivit större, säger Ingemar Näslund.

Och fortsätter:

– Under barn- och ungdomstiden har jag själv och med hjälp av andra dragit upp tusentals abborrar i exempelvis Borgsjön. Mest små. Ingen över 4 hekto. Utom en gång, då fick vi en på 6 hekto och cyklade byn runt och visade upp den i triumf. Sedan någon gång i slutet av 90-talet hände något. Abborrarna blev större. Plötsligt fanns det gott om abborre i storleken 5-10 hekto. Och sedan började kilosabborrar bli vanliga. Och nu, de senaste åren kan medelvikten på abborren i hinken ligga på 6-7 hekto om det vill sig. Helt otroligt. Mönstret är det samma i övriga sjöar i inre Lappmarken och för den delen i nordöstra Jämtland och kanske i fler områden. Kilosabborrar är vardagsmat, konstaterar han.

Att medelstorleken varierar över tid i renodlade abborrvatten är väl känt, men det är orimligt att naturliga cykler skulle sammanfalla samtidigt i så många vatten.

– En sån här omsvängning på bred front i mängder av sjöar är ju inget man själv eller ens morföräldrarna kunnat vittna om, konstaterar Ingemar Näslund.

De flesta kan nog själva dra slutsatsen att det handlar om klimatförändringar, med varmare och mer näringsrika vatten som konsekvens, vilket gynnar abborrens livsvillkor och tillväxt.

Men naturligtvis är inte den här utvecklingen enbart av godo, även om det generar fler troféabborrar i fotoalbumet. Högre vattentemperaturer innebär försämrade livsvillkor för andra fiskarter, exempelvis rödingen och harren.

Fiskejournalen emotser vetenskapliga studier som belyser abborrens tillväxt, och om det i så fall bara är en tendens i norra Sverige eller hela landet.

Läs om Jörgen Larssons makalösa svit:

100 abborrar över 1,5 kilo i 20 olika vatten