Harrbestånden fluktuerar, del 2

Under de senaste trettio åren har förändringar skett gällande harrens liv och leverne. Dessutom har populationerna av röding och öring förändrats. Gunnar Westrin om någon har sett rubbningarna, efter ett liv kring harrvattnen i norr.

Det fanns en tid då flugfisket efter harr var riktigt stort i landet. Digniteter inom gebitet som Rolf Smedman, Sveneric Loodh, Bengt Öste, med flera hade harren som sin givna favorit. Iögonfallande förändringar sker även om många av oss fortfarande gillar torrflugefisket efter ”The Lady of the Stream”.

Träffade i fjol en glad gutt på en bensinstation i norska Kirkenes. Vi kom i samspråk om flugfisket och han kunde inte för sitt liv inte begripa att vi svenskar var så förtjusta i harrfisket, när det finns öring?

För ett tiotal år sedan kom polare Palle och jag till klassiska Tjirtjamströmmen uppströms fiskecampen i Tjuonajokk, redan den sista juni. Efter en dags slitande i strömmen kunde vi konstatera att hela sträckan var kemiskt ren på harr? Det fanns inte en fisk, inte ett vak, inte en insekt?

Harrvandringen.
När vi om natten styrde båten mot campen, via den nedre Kaitumsjön, mötte vi plötsligt enorma harrstim. Det vakade och plaskade överallt. Detta gjorde att vi följande morgon åter drog till Tjirtjam. Så mycket fisk som fanns i strömmen den morgonen hade vi aldrig tidigare sett. Det kokade överallt, trots att de flera stora insektskläckningarna redan hade avslutats?

Det var något fundamentalt som inte stämde med gängse ekologiska ordningar, den att harren borde ha lekt tidigare i juni, trots det nordliga läget. Dessutom fick vi inte en enda harr med rom i magen? Det enda vi visste var att harrbestånden hade den Nedre Kaitumsjöns djupgropar som övervintringsplatser. Trots detta var det sällsynt att pimpelfiskare fick någon harr?

Avslutningsvis;
Harrarna kom helt enkelt för sent till insektskläckningarna, samma tråkiga fenomen som när flyttfåglar, som lövsångare och blåhakesångare, missade säsongens knott- och myggkläckningar. Kugghjulen synkar inte riktigt mot varandra!

-Gunnar Westrin –