Fiskerätten kan bli en motor för landsbygden
Fiskerätten betyder mer än möjligheten att fiska. Det menar Tony Forsberg, förbundsdirektör på Sveriges Fiskevattenägareförbund, som i en debattartikel lyfter fram fiskerättens betydelse för både fastighetsägare, naturvård och landsbygdens ekonomi.
Fiskerätten är en av landsbygdens mest underskattade tillgångar. Det skriver Tony Forsberg, förbundsdirektör för Sveriges Fiskevattenägareförbund, i en debattartikel där han efterlyser en större förståelse för vilken betydelse välskötta fiskevatten har, både rent ekonomiskt och för naturen.
Enligt Tony handlar fiskerätten om betydligt mer än möjligheten att fiska eller uthyrning av den. Han beskriver det som något med mer utvecklingspotential än så.
- Fiskerätten är inte en kvarleva från förr - den är en framtidsresurs, skriver han.
Tony menar fortsatt att varje sålt fiskekort skapar ringar på vattnet. Sportfiskare som besöker ett område handlar mat, tankar bilen, bokar boende och anlitar guider eller hyr båtar. På så sätt bidrar fisketurism till både arbetstillfällen och intäkter för lokala företag.
Samtidigt är han noga med att påpeka att detta förutsätter ett aktivt arbete från fiskerättsägare och fiskevårdsområden. Detta kan exempelvis vara fiskevård, tillsyn och restaureringar, eller investeringar i bryggor och båtramper. Han menar att ett välskött fiske ofta kan höja värdet på en fastighet genom intäkter från fiskekort, arrenden och andra upplåtelser.
- Fiskerätten skapar liv och utveckling – inte minst i lands-, kust- och glesbygden, skriver han.
Tony uppmanar beslutsfattare att se fiskerätten som mer än en traditionell nyttjanderätt. Han beskriver den som en värdefull samhällsekonomisk tillgång, men även något som kan bidra till levande vatten och en starkare landsbygd. Han avslutar med att lyfta fram de ansvar men också möjligheter som medföljer en fiskerätt.
- Att äga fiskerätt innebär ett ansvar. Men framför allt innebär det en möjlighet, skriver han.
