Fisket stod i centrum när Island sa nej till EU
Islänningarna röstade i helgen nej till att återuppta förhandlingarna om ett EU-medlemskap. En viktig anledning var oron för att förlora kontrollen över landets fiske och naturresurser.
Med 52,8 procent mot 47,2 procent sade Island nej till att återuppta samtalen om ett framtida EU-medlemskap. Valet kom samtidigt som säkerhetsläget i Nordatlanten blivit allt mer spänt.
Trots det hamnade fisket i centrum för debatten. Motståndarna till EU-samtalen lyfte framförallt frågan om nationellt självbestämmande och risken att Island skulle få mindre kontroll över sina fiskevatten.
Fisket har alltså fortfarande en väldigt stor betydelse för Island. Under perioden augusti 2025 till juli 2026 stod marina produkter och odlad fisk för nära hälften av landets varuexport.
Enligt statsvetaren Eiríkur Bergmann var just kontrollen över naturresurserna avgörande för nej-sidans framgång.
- Nejsidan lyckades eftersom den tog fasta på den mest grundläggande drivkraften i den isländska nationella identiteten: Kravet på absolut självstyre. Detta är oskiljaktigt kopplat till kontrollen över naturresurser och fiske, vilket utgör själva kärnan i den isländska synen på suveränitet, säger Eiríkur Bergmann, professor i statsvetenskap vid Bifröst-universitetet på Island till CNBC.
