Stenåldersmänniskan - Norges första öringförvaltare?
Ny forskning visar att människor redan under stenåldern aktivt förändrade naturen genom att plantera ut fisk i norska fjällsjöar. Upptäckten flyttar tillbaka tidslinjen med flera tusen år och ger en ny bild av hur avancerade dåtidens jägare och samlare faktiskt var.
Öringen i många norska fjällsjöar tog sig inte dit på egen hand. En ny arkeologisk studie visar att människor transporterade fisk till högt belägna sjöar redan för omkring 7 000 år sedan – långt tidigare än forskare tidigare trott.
Bakom upptäckten står arkeologen Axel Johan Mjærum vid Kulturhistorisk museum i Oslo. Genom analyser av uråldriga fiskfällor i sjön Tesse i Jotunheimen har forskarna kunnat datera de äldsta konstruktionerna till omkring 5000 f.Kr. Fynden visar samtidigt att anläggningarna användes och underhölls under mer än två årtusenden.
- Det är betydligt tidigare än de flesta hade föreställt sig, säger Axel Johan Mjærum till Science Norway.
Forskarna menar att öringen transporterades stegvis upp genom vattensystemet, sannolikt i vattentäta säckar av djurhudar. Eftersom fisken inte kunde överleva särskilt länge under transporten tror Mjærum att utsättningarna skedde under flera generationer innan öringen nådde den högt belägna fjällsjön.
Enligt Mjærum visar upptäckten att stenåldersmänniskor inte bara levde av naturens resurser, utan också formade dem för framtiden.
- Det här berättar en mycket viktig historia om hur jägar- och fiskarsamhällen förhöll sig till naturen. De var inte bara passiva användare av naturen, de gick också in och förändrade den. De gjorde ganska betydande ingrepp, säger han till Science Norway.
Han menar dessutom att utsättningarna kan ses som en tidig form av matproduktion.
- Om vi tar tanken ett steg längre kan vi se det här som en form av enkel fiskodling eller livsmedelsproduktion i den naturliga miljön, säger Mjærum till Science Norway.
Arkeologerna tror att fisken gav en viktig trygghet för människor som jagade ren i fjällvärlden. Om jakten misslyckades fanns ändå en säker källa till föda, vilket gjorde det möjligt att vistas längre perioder i området.
Även arkeologiprofessorn Knut Andreas Bergsvik vid Universitetet i Bergen beskriver resultaten som betydelsefulla. Enligt honom visar studien att stenåldersmänniskor planerade långsiktigt och återvände till samma platser generation efter generation, något som förändrar bilden av hur dessa samhällen levde och använde landskapet.
