Kommunen vill fiska upp 48 ton fisk ur sjön
En övergödd sjö i Norrköpings kommun ska bli renare. Nu planerar kommunen att fiska upp tiotals ton fisk, för att förbättra både vattenkvaliten och livet i sjön.
Vi har pratat med Simon Karlsson, limnolog på Norrköpings kommun och en av projektledarna för det kommande reduktionsfisket i Enjsön.
- Vi har haft koll på den här sjön sedan 50-talet genom vattenprovtagning. Vi har sett att den har varit övergödd sedan dess egentligen, men att det inte blir bättre.
Arbetet med sjön intensifierades runt 2018, men det är först nu som större åtgärder planeras.
Ska reducera mängden vitfisk
Enligt Simon Karlsson är ett reduktionsfiske en åtgärd där man aktivt fiskar bort vitfisk, för att minska internbelastningen i sjön och förbättra vattenkvaliteten. Det görs ofta med hjälp av not eller nät.
- Vid ett reduktionsfiske vill du helst ha brax och mört, säger Simon.
Men det är inte säkert att åtgärden fungerar.
- Det vi går vidare med nu är att vi gör ett reduktionsfiske år ett och ser hur det funkar.
Målet - 48 ton fisk
Planen med reduktionsfisket är däremot klar och tydlig.
- Tanken är att vi ska få upp 48 ton fisk på tre år.
Metoden de använt för att komma fram till hur stor mängd som ska fiskas upp bygger på uppskattningar av hur mycket vitfisk som finns i sjön i relation till dess yta.
- För att få ett effektiv reduktionsfiske med bra resultat så krävs det att tillräckligt med fisk tas upp. Detta innebär ofta 200 kg/ha eller mer inom 2-3 år, förklarar Simon.
Börjar med en testperiod
Men kommunen ser också risker med metoden och är inte säkra på att den kommer att fungera som tänkt. Den främsta risken, menar Simon är att de kan ha överskattat mängden brax i sjön eller att braxen inte fastnar i näten.
- Det kanske inte kommer att gå för att vi överskattade andelen brax. Om det inte finns så mycket brax då kanske det inte kommer att gå.
Men han menar samtidigt att provfisket som redan utförts gav vissa ljusglimtar.
- Oavsett så visade provfisket på att det ändå var mört och brax som tillsammans med gös var dominerande i sjön.
Planen är därför att genomföra reduktionsfisket under ett första år och därefter utvärdera resultatet.
- Om vi får upp den mängden som vi vill och om vi inte skadar göspopulationen onödigt mycket så kan vi forsätta.
Kan gynna sportfisket
Reduktionsfisket kan också få positiva effekt för sportfisket i sjön. När mängden vitfisk minskar kan rovfiskar som gädda och abborre få bättre förutsättningar att växa.
- Det kommer gynna rovfiskpopulationen, framför allt gädda och abborre, säger Simon
Samtidigt finns en viss osäkerhet kring hur andra arter påverkas.
- När vattnet blir klarare skulle gösen kunna missgynnas, eftersom den inte jagar med synen på samma sätt, säger han.
Fisken blir biogas
- Inför det här har vi skickat ut en medgivandeblankett till alla fiskerättsägare. För att alla fiskerättsägare måste godkänna det här. I det medgivandet ingår det att de komma och hämta fisk om de vill. Så vill de ha det som kräftbete till exempel så får de göra det, förklarar Simon.
Den fisken som inte hämtas upp går dock mot ett annat öde.
- Vi kommer ha containrar där som vi kommer samla fisken i som sen kommer köras iväg för att bli biogas.
Biogasen kan användas både som drivmedel och till produktion av el.
Fler åtgärder krävs
Något som Simon och hans kollegor är helt övertygade om är att en sån här åtgärd inte räcker i längden.
- Vi kan ju inte bara göra en sån här åtgärd nu och tro att sjön blir bra sen. Vi måste ju faktiskt göra åtgärder i tillflödena också. Vi måste se till att läckaget från jordbruken runt omkring minskar.
Det kan till exempel handla om att minska näringsläckage från jordbruk, öka tillsynen av enskilda avlopp eller på sikt bygga ut kommunalt vatten och avlopp.
- Men det viktiga att förstå är att vi inte tror att ett eller tre års reduktionsfiske löser hela problematiken för sjön, säger Simon.
Uppmaning till allmänheten
Men hur kan vi som fiskare göra skillnad då?
- Man skulle väl vilja få folk att engagera sig mer i de ideela formerna av vattenvård som finns där man bor. Jag vet att mindre åtgärder kan få större effekter än vad många tror, säger Simon.
Han menar att det finns många sätt att göra skillnad lokalt.
- Starta upp någon vattenlagsgrupp, kanske snacka med grannarna som äger massa mark längs ån, kontakta kommunen och länsstyrelsen. Se vad man själv kan göra för att bidra, avslutar Simon.
