Minskat fisketryck i Europas havsområden
Forskare vid Internationella Havsforskningsrådet (ICES), där flera SLU-forskare ingår, rapporterar att exploateringen av fiskbestånden i Nordostatlanten i genomsnitt har halverats under de senaste tio åren. Många kommersiellt viktiga fiskbestånd, såsom torsk i Barents Hav och vid Island, rödspotta och kolja i Nordsjön–Skagerrak och sill och skarpsill i Östersjön, har fiskats långsiktigt hållbart och i enlighet med målen satta av beslutsfattarna. Fiskpopulationerna har därmed börjat växa och är nu i genomsnitt ungefär i nivå med bestånden som de var 1980.
– Förbättringen av bestånden är en följd av det minskade fisketrycket och är en förutsättning både för långsiktigt hållbart fiske och god ekosystemstatus i våra havs- och kustområden, säger Max Cardinale, forskare vid SLU:s institution för Akvatiska resurser och svensk representant i ICES rådgivande kommitté (ACOM).
Många bestånd ökar alltså i nuläget men det finns också exempel på bestånd som är i dåligt skick. För torsken i Kattegatt, Irländska sjön och väster om Skottland är, liksom för ålen, läget fortfarande kritiskt och ICES råd är alltjämt att fisket på dessa bestånd bör minimeras.
Fram till början av 2000-talet fiskades många bestånd alldeles för hårt som en följd av högt satta kvoter, vilket resulterade i minskande bestånd. Sedan dess har det alltså vänt. Förutom reducerade kvoter har även andra faktorer såsom minskad fiskeansträngning, förändrade marknadsmönster och ökande bränslepriser påverkat bestånden i positiv riktning.
Resultaten baseras på färska analyser gjorda av ACOM och omfattar historisk utveckling för 85 fiskbestånd i Nordostatlanten (inkl Östersjön) under tidsperioden 1960–2013.