Minskar de vattenlevande insekterna?

Under sommaren har många oroliga flugfiskare hört av sig till redaktionen och undrat över hur det står till med våra vattenlevande insekter. Faktum är att flera upplevt att kläckningarna av både dag- och nattsländor varit mindre eller till och med obefintliga på många platser.

Vi har gjort en rundringning och talat med sakkunniga hos fem av landets länsstyrelser för att få en bild om läget kring våra akvatiska insekter.Följande tre frågor ställdes under intervjun:

1. Har ni i år kunnat se att det är färre insekter i era vatten än annars?

2. Vilka insektsgrupper verkat ha minskat mest?

3. Finns det några naturliga orsaker till minskningen?

Länsstyrelsen i Dalarna – Mikael Melin

1. 10 000-kronors-frågan, har hört i decennier att det kläcker färre insekter. Men när jag summerar alla iakttagelser verkar upplevelsen vara delade, somliga menar att det är färre insekter, medan andra inte sett någon förändring. En egen fundering är att bilens nummerplåt inte blir lika fylld av insekter nuförtiden som förr om åren, något att reflektera över?

2. Jag själv tror absolut att klimatpåverkan har förändrat kläckningstider samt fördelningen av när i tiden de olika arterna kläcker. I Storån har exempelvis vecka 29 alltid varit eftertraktad eftersom simsländorna kläcker då. Men under senare år har vi sett i rapporterna att vecka 27 nu verkar vara bättre. Samtidigt ska man veta att det där kan variera stort mellan olika år.

3. Vi har inte sett att några grupper påverkats mer än andra. Vi har en tanke om att göra en djupare analys längre fram, eftersom frågan ofta ställs.

Länsstyrelsen Jämtland – Anders Rydeborg

1. Inte bara i år. Det har varit en nedåtgående trend under en lång tid. Vissa områden i Jämtland verkar ha drabbats mer än andra områden. Efter den varma sommaren 2018 var det domedagsstämning, därefter har vi sett att en viss återhämtning skett i somliga vatten.

2. Sämst har det nog gått för nattsländorna, många påtalar att kläckningarna inte har varit lika stora som vi har kunnat se tidigare. Dagsländorna är svårare att sia om, kläckningarnas storlek varierar tydligt genom åren.

3. Värmen och låga flöden spelar självklart roll. Sedan finns säkert fler aspekter som gör det hela komplext, det ena påverkar det andra. Vi följer ständigt utvecklingen och i år har vi dessutom satt ut fällor på land, på samma platser där man prövade för flera år sedan. På så vis hoppas vi få fram ännu mer data.

Länsstyrelsen Jönköping – Anton Hallden

1. Nej, det kan jag inte säga. Vi undersöker detta hela tiden, vi gör exempelvis bottenfaunaundersökningar men har inte sett några indikationer på att det har blivit någon minskning. Däremot har vi inte analyserat datan över tid, vilket vi kan göra och borde göra i framtiden.

2. Vissa dagsländor, sötvattensmärlor och även vissa nattsländor kan påverkas. Men främst är det då pH-relaterade faktorer. Vad gäller varmt och lågt vatten kan vissa arter påverkas mer än andra, exempelvis jättebäcksländorna som trivs i verkligt kallt vatten. Vi har inte tittat på övriga insektsarter ännu, men säkert går det att se förändringar även där.

3. Det är självklart så att temperaturförändringarna påverkar mycket. Men också markanvändningen inom skogsbruket påverkar, exempelvis beskuggning av vattendrag. Det senare har dock över tid blivit betydligt bättre.

Dock visar undersökningar att det finns mycket kvar att önska både bland skogs- och jordbruket som har en stor inverkan. Även dammarna påverkar mycket, dessa värms snabbt upp och påverkar sedan vattentemperaturerna nedströms i ån. Dock vill jag understryka att frågan om markanvändning och dammiljöer går åt rätt håll. Frågan om klimatpåverkan får en allt större roll och diskuteras flitigt.

Länsstyrelsen Norrbotten – Tobias Lind

1. Vi har inte fått in några rapporter om att kläckningarna varit sämre än annars. Inte heller har det ringt in några människor och tagit upp något om frågan.

Länsstyrelsen Västerbotten – Johan Ahlström

1. Vi har mest provtagning av artsammansättning, inte kvantiteter över tid. I de okalkade vattnen har vi ingen större uppfattning och efter 30 år har ingen större förändring skett. I kalkade vatten blir förändringen större, i positiv bemärkelse. Den stora ökningen av känsliga arter sker under de första tio åren. Därefter planar kurvan ut.

2. Man brukar grovt säga att dagsländorna gynnas av högre pH. Men det finns även nattsländor som gynnas av kalkning. Alla grupper har arter med varierande pH-tolerans.

3. Vi har ingen data på hur arterna påverkas av värmen. Däremot hade vi en kraftig bottenfrysning 1996, vilket slog extremt hårt på både insekter och fisk.