Berggylta med finess

Gyltorna är fascinerande varelser som fins helt kustnära under den varma årstiden. Man kan fiska den från klippor och i djupa hamnar och den är sällan svår att locka till hugg. Men med lite finess kan man mångdubbla fångsterna och det är dessutom mycket roligare att fiska med den kontroll som Axels metod ger.

Det nya klimatet ger fördelen att det är sommarvarmt i maj. Alltid nått. Och gyltorna är på plats när vi sänker ner våra räkor. Vi har åkt till en djup hamn med kuperad botten och stor fiskrikedom. Förr kunde man ha makabert bra torskfiske här. I dag är det främst makrill som lockar mängdfiskarna men för den som letar arter är platsen perfekt.

Axels specialtackel är lika enkelt som genialt. En offsetkrok, en chebruaskaskalle och ett lekande är allt som behövs. Chebruashka är en typ av jiggskalle med två öglor som man kan fästa krok och lekande i. Tacklet fäster Axel på linan med en lång tafs i 0,30 millimeter fluorocarbon. Det fina med offsetkroken är att man kan trä upp en räka på den så räkan behåller sin naturliga form. För att agnet ska sitta kvar på kroken när snultror och annan småfisk går till attack surrar Axel räkan med elastisk agntråd.

Det krävs lite erfarenhet för att kunna känna skillnad på de arter som hugger. När gyltorna är framme får man ibland ge dem lite tid att få in agnet i munnen samtidigt som man kan parera snultrorna genom att lyfta och sänka spöt.

Även om berggyltan är vanligast och klar mest storväxt händer det ofta att man får blågylta. Denna märkliga art byter, precis som berggyltan, kön under livets gång. De föds som honor och kallas då rödnäbba och blir efter könsbytet till blåstråle. Som namnen antyder så byter de även färger de byter könstillhörighet.

Axel fiskar lätt. Utrustning som kanske främst är tänkt för finessfiske efter abborre är både effektiv och vansinnigt kul att fiska med vid kusten.