Få betalt för att fiska gädda i Tanaälven
Sametinget vill öka fisket efter gädda i Tanaälven. Förslaget innebär bland annat att lokala fiskare kan få ersättning för att fånga rovfisken, som bedöms äta stora mängder laxsmolt.
Gäddan pekas ut som en av flera faktorer som påverkar den pressade laxstammen i Tanaälven. Enligt en tidigare uppskattning från Norska institutet för naturforskning, NINA, äter gäddor minst 250 000 laxsmolt i vattensystemet varje år.
Nu vill Sametinget rikta insatserna mot gäddbeståndet. Lokala fiskare föreslås få större möjligheter att delta i arbetet, bland annat genom användning av finmaskiga håvnät. Ett system där fiskare får betalt för fångad gädda finns också med bland förslagen.
- Det måste finnas en tillräckligt hög "beståndsdel" på gäddan för att folk ska vilja dyka upp. Att reglera gäddpopulationen är otroligt tidskrävande arbete, säger Sametingsrådets ledamot Jon-Christer Mudenia till JF.
Norges Jägar- och Fiskeförbund, NJFF, betonar samtidigt att ett eventuellt uttag måste genomföras med försiktighet. Gäddan är en naturlig del av ekosystemet, men kan få stor påverkan på andra fiskbestånd när dessa redan är försvagade.
Förbundet varnar bland annat för ett alltför stort uttag av stora honor. Ett felriktat fiske skulle i värsta fall kunna påverka gäddbeståndet på ett oönskat sätt. Även risken för bifångst av lax behöver begränsas.
Sametingets förslag handlar samtidigt om mer än gäddan. Rådet vill stoppa nya tillstånd för fiskodling och motsätter sig även en ökad produktion i öppna odlingskassar i samiska områden.
Sametingsrådet Jon-Christer Mudenia pekar bland annat på rymlingar från odlingar, laxlus och användningen av kemikalier som problem för den vilda laxen. Förslagen ingår i Sametingets reviderade laxrapport och ska nu behandlas under Sametingets plenarsession.
Läs också
