Alldeles för många ålar dödas i vattenkraftverkens turbiner. Foto: Från Uppdrag Granskning

Vattenkraften största hotet mot ålen

Publicerad Senast uppdaterad

Enligt beräkningar kommer bara 0,4 procent av den mängd ål som nådde Nordsjön under 1960-talet komma fram under 2023. Ålen är påväg att försvinna och av de få ålar som trots allt når Sverige är risken att dödas vid vattenkraftverken mycket stor.

Ålen har aldrig varit en av de stor sportfiskarna även om den skapade smått mytologiska berättelser när den fortfarande var vanlig och man fisk fiska efter den. Ändå har den blivit en viktig symbol för ödeläggandet av våra fiskbestånd och därmed även grunden för vår livsstil.

I nättidningen Forskning.se kan man läsa att det främst är vattenkraftverken som dödar ålen.

Det är framför allt två saker som dödar ålarna: fiske och vattenkraftverk. Medan fisket idag är hårt reglerat är det ännu oklart vad som bör göras för att hjälpa ålen att passera kraftverken.”

När ålen föds 800 mil borta i Saragassohavet väntar en i det närmaste omöjlig resa innan den kanske når en liten svensk insjö. Även om ålynglen är formidabla klättrare är det ofta omöjligt för dem att ta sig uppströms.

När de ålar som trots allt klarade resan blir lekmogna ett par decennier senare måste de passera kraftverken på sin väg nedströms. Det är då som de allt för ofta hackas till bitar av turbinerna.

För att kompensera för bortfallet av ål tvingas kraftbolagen sätta ut ål. Eftersom det än så länge inte går att odla ål fångas ålynglen i Frankrike och England och flygs till Sverige för utsättning. När dessa utplanterade fiskar sedan ger sig ut på sin långa resa är även de ofta dömda till en säker död i något vattenkraftverk.

För att komma runt det problemt fångar man in ål och kör den i vattentankar förbi vandringshindren nedströms.

Låter det hopplöst?

Då kan vi lägga till att vi fortfarande inte vet om den fisk som fångas och flygs till Sverige hittar tillbaka till Saragassohavet. Kanske är det så att ålarna på något sätt memorerar sin resa hit för att kunna hitta tillbaka. Hur det verkligen förhåller sig med detta hoppas forskarna kunna svara på inom några år. Man har nämligen försett ålar som vuxit upp här efter att ha planterats ut med sändare. Håller sändarna och de inte slutar i magen på någon större rovfisk eller fågel kommer vi veta hur det gått inom något år. För de ålar som klart resan till Saragassohavet väntar döden efter det att leken fullbordats.

För den som vill lära sig mer om ålen kan vi varmt rekommendera boken Ålevangeliet, en sann klassiker.