Debatt: Jaga och fiska på statens mark i fjällen

I Sverige har vi ett urfolk enligt myndigheterna och det är samerna. Men stämmer detta, under bronsåldern kom det folk hit till Jämtland vilka inte var som samerna. Utan de var jordbrukare och jägare. Men vad är urfolk, är inte det när man bott i generationer på ett ställe och brukat och använt marken för sin försörjning?
En svensk i en jämtländsk by som har sina anfäder sedan många hundra år tillbaka är inte hen att betrakta som urinnevånare?
Men är det givet att det endast är samerna vilka får bruka och jaga och fiska på statens marker? Ja om du är renägare med renmärke och inskriven i renlängden då har du rätten till det, inte annars.
Enligt länsstyrelsen i Jämtland är det i renlängden vilken det står hur många renar varje same har. Länsstyrelsen går efter den i frågor om brukande rätt som jakt och fiske på statens marker och samebyarnas marker.

–Renmärke får ej registreras för annan renägare än den som är medlem i den sameby ansökningen [om renmärke] avser eller som har rätt at ha skötesrenar där. En ren som förs på bete enligt rennäringslagen ska vara märkt med ett registrerat märke. Rennäringslagen reglerar alltså utövande av renskötselrätt. Om frågan är om en renägare får vara bosatt utanför det geografiska området som samebyn begagnar för renskötsel torde svaret vara ja, men fråga om medlemskap i en sameby är främst en fråga för respektive sameby att avgöra. Skriver Peter Engström Verksjurist på sametinget.

Här i Jämtland så finns det enligt Sametinget hemsida 396 renägare i Jämtland.
Men för att få äga renar är man inte beroende av att bo i länet och se efter sina renar själv.
Man överlåter då skötseln av sina renar åt en så kallad gruppansvarig i samebyn. I Jämtland fanns det enligt sametingets hemsida 123 gruppansvariga renskötare 2019
Samtidigt så har man som renägare rätt att bruka, jaga och fiska inom sin samebys område på statens marker i länet.
De flesta renägarna i Jämtland, 222 stycken har mellan 1-49 renar.

Men nu är den stora frågan är det rimligt att 123 renägande gruppledare ska få bestämma över statens marker i Jämtland? De andra länsborna då? De som också betalar skatter och avgifter och bor i länet?
Ska de behöva betala dyra pengar till en sameby för att få verka och bedriva verksamhet på Svenska statens mark?
De 396 renägarna och 123 gruppledare vilka är samer, de kan knappast klara sig utan de andra länsborna med tanke på vad skola, sjukvård och annan logistik i samhället kostar varje år. Att åka snålskjuts på andra i Jämtland och inte kunna ge något tillbaka, det måste vara felaktigt?

Det är detta vilket upprör så många som är boende i de berörda länen där renägande samer vill ha ensam brukande rätt på enorma arealer tack vare sitt renägande.

Per Andersson
Bräcke