109 500 kg fisk

Fiskbestånden i Västerhavet är en blek skugga av sitt forna jag. Årtionden av kommersiellt överfiske och ett klimat i förändring tycks ha gjort så djupa spår att fisken inte kommer tillbaka ens när man helt slutat fiska. Och så har vi sälen.

Enligt Havs- och vattenmyndigheten, vars siffror vi får anta vilar på en god vetenskaplig grund, finns det 22 000 knubbsälar i Skagerack och Kattegatt. När man började räkna för över hundra år sedan är det ha funnits runt 16 000 sälar. Fiskbeståndens storlek var då på en helt annan nivå och den kommersiella fisket hade ännu inte hunnit fiska ut våra hav. Då var havet i god ekologisk balans och sälen var en predator med en given roll i ekologin.

På de yttersta skären med en obruten horisont i väster ligger sälarna och smälter maten. De är många, väldigt många. Halvhjärtade försök att fiska i området ger lite makrill. Någon förskrämd torsk på knappa 20 centimeter och en något längre bleka kommer upp när vi lägger en stund på att fiska med makrillhäcklorna längs botten. Bottenzoom och perfekta inställningar på ett ekolod av högsta klass visar med all önskvärd tydlighet hur illa det ser ut när nere. Vi ser inte ett enda eko från någon (något) större fisk.

När vi kör intill skäret där de flesta knubbsälarna parkerat räknar vi till 75 sälar på land och vi ser ett antal sälhuvuden i vattnen runt båten. Tänker vi att det finns 75 vuxna sälar och utgår från forskarnas uppgifter om att de äter fyra kilo fisk per dag ger det 300 kilo och dag. På ett år blir det sammanlagt 109 500 kilo.

Tittar man noga på den lågupplösta mobilbilden ser man skarvarna i bakgrunden. De är också hungriga.