Mytomspunnen djuphavshaj kartläggs i svenska vatten
Håkäringen kan bli över 400 år gammal och väga över ett ton. Trots sin imponerande storlek vet forskarna fortfarande relativt lite om den mystiska hajen. Nu ger ett forskningsprojekt med elektroniska sändare nya möjligheter att kartlägga artens liv i svenska vatten.
Långt ner i Skagerraks kalla vatten simmar en av världens mest långlivade hajar. Håkäringen, som även kallas grönlandshaj, kan bli över fem meter lång och väga mer än ett ton. Men trots sin storlek är den svårstuderad och mycket av dess beteende är fortfarande okänt.
För att öka kunskapen om arten samarbetar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet med Göteborgs universitet i ett projekt där hajarna fångas, undersöks och förses med elektroniska sändare.
Bakgrunden till projektet var en stor håkäring som fångades utanför den svenska kusten sommaren 2022. Hajen var drygt fyra meter lång och vägde uppskattningsvis närmare 700 kilo. Fångsten väckte idén om att använda liknande teknik som redan används för att studera bland annat tonfisk.
Sedan dess har ett tjugotal håkäringar märkts.
- Tidigare har man trott att håkäringen är en art som är ovanlig i våra vatten, men jag tror att man helt enkelt letat för grunt, säger Joakim Larsson, professor vid Göteborgs universitet och en av personerna bakom projektet.
Hajarna fångas med spö och rulle innan de mäts, provtas och märks. Satellitsändarna registrerar bland annat vilka djup hajarna rör sig på och kan även samla information om deras aktivitet och rörelsemönster. När sändarna lossnar flyter de upp till ytan och skickar den insamlade informationen vidare via satellit.
En viktig anledning till forskarnas intresse är håkäringens extrema livslängd. Studier tyder på att arten kan bli omkring 400 år gammal och inte blir könsmogen förrän vid ungefär 100 års ålder. Det gör den särskilt känslig för fiske och annan mänsklig påverkan.
Forskarna hoppas framför allt kunna få en bättre förståelse för hur hajarna rör sig och söker föda. Tidigare har håkäringen ofta beskrivits som en asätare, men de nya mätningarna kan ge en mer detaljerad bild av dess jaktbeteende.
Projektet leds av SLU och forskarna arbetar nu med att sammanställa resultaten inför en vetenskaplig publicering. Enligt Joakim Larsson har de insamlade uppgifterna redan bjudit på överraskningar.
- Jag kan säga så mycket som att det är spännande information som åtminstone förvånade mig stort, säger han.