Forskare kartlägger Skagerraks dolda djup
Ett skandinaviskt forskarteam är just nu ute på expedition i Skagerraks djupa vatten. Med hjälp av undervattenskameror, provtagning och avancerad teknik undersöker forskarna hur känsliga havsmiljöer fungerar och vilken roll de spelar.
Ombord på SLUs forskningsfartyg Svea har forskare från Sverige, Norge och Danmark samlats. Målet med expeditionen är att öka kunskapen om de artrika miljöerna på Skagerraks bottnar och förstå hur dessa påverkas av oss människor.
- Det mest spännande är att vi aldrig riktigt vet vad som väntar när provtagaren kommer upp eller de första bilderna från havsbotten visas på skärmarna i Sveas operationscenter. Varje station ger oss en ny pusselbit till förståelsen av hur de här havsmiljöerna fungerar, säger Mattias Sköld, expeditionsledare och forskare vid SLU.
Viktigt område för kollagring
Skagerrak fungerar som en viktig plats för kolsänkor, en plats där organiskt material lagras i botten under lång tid. Samtidigt är området också hårt påverkat av bland annat bottentrålning, vilket i längden kan förändra havsbottnarnas struktur och påverka dess förmåga att binda kol.
Forskarna jämför därför provtagningar från områden utsatta för bottentrålning med prover från mer skyddande områden i svenska, norska och danska vatten. Resultaten ska förhoppningsvis bidra till en bättre förståelse av hur havsmiljöerna ska förvaltas i framtiden.
Gemensamt projekt
Expeditionen är en del av forskningsprojekten MARHAB och SAMSKAGII, som undersöker sambandet mellan livsmiljöer och fiskbestånd, men också hur effektiva marina skyddsområden är.
- Skagerrak är ett djuphav i miniatyr där många intressen ska samsas och där påverkan från mänskliga aktiviteter är påtaglig. Med den här gemensamma expeditionen vill vi bidra med kunskap till en helhetlig förvaltning mellan våra tre länder, säger Even Moland, vetenskaplig ledare för projektet och forskare vid Havforskningsinstituttet i Norge.
