Europas bottentrålare anklagas för enorm klimat- och miljökostnad
Ny forskning visar att bottentrålning i europeiska vatten orsakar stora utsläpp av koldioxid, förstör marina ekosystem och leder till stora bifångster. Kritiker menar att fiskemetoden kostar samhället långt mer än den bidrar.
Bottentrålning är en av världens mest omdebatterade fiskemetoder. Genom att stora nät släpas längst botten fångas arter som torsk, räkor och havskräftor, men samtidigt rivs också känsliga havsmiljöer upp och stora mängder oönskade djur fastnar i näten.
En ny rapport från forskare vid National Geographic Pristine Seas uppskattar att bottentrålning i Europa orsakar sammhällskostnader på uppemot 18,5 miljader dollar årligen. Kostnaderna kommer främst från klimatpåverkan av frigjord koldioxid och förlust av biologisk mångfald.
- Vår studie visar tydligt att bottentrålning i europeiska vatten inte bara är en miljökatastrof, utan också ett ekonomiskt misslyckande, säger forskaren Enric Sala enligt studien som publicerats i tidskriften Ocean & Coastal Management.
Frigörandet av koldioxid
När trålnäten dras över havsbotten virvlas i sin tur sediment upp som lagrat kol under lång tid. Enligt forskarna av rapporten frigörs globalt omkring 370 miljoner ton koldioxid varje år från bottentrålning och europeiska fartyg står för en betydande del av dessa utsläpp.
Metoden har därför blivit en växande fråga, inte bara i fiskeripolitiken utan också i klimatdebatten.
- Ingen kan förneka att bottentrålsfiske är den värsta fiskemetoden vi har ur klimatsynpunkt, säger forskaren Sarah Foster i artikeln.
Betydande bifångster
En annan konsekvens av bottentrålning är de stora mängder bifångst som följer med näten. Upp till 75 procent av det som fångas kan bestå av arter som fiskebåtarna egentligen inte vill ha. Många av djuren dör också innan de hinner kastas tillbaka i havet.
Forskare uppskattar att tusentals marina arter påverkas av bottentråling världen över.
- Ett marint skyddat område där man tillåter bottentrålning är som att tillåta kalhygge i skogarna i våra nationalparker. Om det hände på land i Europa skulle folk bli upprörda. Men i havet ser ingen det, säger forskaren Enric Sala till Ocean & Coastal Management.
Sker i skyddade områden
Trots att stora delar av Europas hav är klassade som skyddade områden fortsätter bottentrålning i många av dem. Enligt rapporten har endast en mycket liten del av Europas marina reservat ett starkt skydd mot trålning.
Samtidigt menar småskaliga fiskare att dagens system gynnar stora industrifartyg på bekostnad av både miljön och lokala kustsamhällen.
Den skotske fiskaren Bally Philip, som tidigare arbetade på trålare övergick istället till mer skonsamt fiske med burar, eftersom han såg utveckligen som ohållbar.
- Skottland skulle kunna ha fler fiskare, större intäkter och ett mycket mindre miljöavtryck om vi inte trängdes undan av trålare, säger han till Inside Climate News.
Efterlyser hårdare regler
Forskarna bakom rapporten efterlyser akuta kraftiga begränsningar eller förbud mot bottentrålning, särskilt i marina skyddsområden. Kritikerna menar att Europas hav riskerar att fallera ytterligare om utvecklingen fortsätter.
Samtidigt fortgår debatten mellan industrifisket, miljörörelsen och småskaliga fiskare om hur framtidens fiske ska se ut och hur haven bäst ska skyddas för kommande generationer.
