SLU studerar hur säl och skarv påverkar fiskbestånd
Hur mycket påverkar säl och skarv fiskbestånden längs kusten? I en ny studie undersöker forskare från Sveriges lantbruksuniversitet hur minskat rovdjurstryck kan påverka hotade kustbestånd.
Sveriges lantbruksuniversitet har påbörjat en studie för att undersöka om minskad predation från säl och storskarv kan hjälpa kustfiskar som torsk, gädda och öring att återhämta sig. Bakgrunden är att flera fiskbestånd längs Sveriges kuster är kraftigt försvagade trots ett flertal åtgärder.
Studien sammanslår nationella analyser med fältstudier från Gävlebukten, Bohuslän samt Stockholms och Blekinges skärgårdar. Där testas bland annat riktad jakt och skrämseltekniker för att minska påverkan från rovdjur. Detta pågår samtidigt som forskarna följer utvecklingen hos fiskbestånden.
– Sälar och skarvar kan äta stora mängder fisk, men vilken betydelse har deras predation för fiskbestånden? Det är svårare att svara på än många tror, säger Maria Ovegård, projektledare vid SLU i ett pressmeddelande.
I vissa områden märks fiskar för att kunna följa deras överlevnad och beteende. I Dalälven har forskare exempelvis hittat många fiskmärken i skarvkolonier, vilket visar att predationen är betydande.
- Genom att skanna skarvkolonier har vi hittat stora mängder fiskmärken, vilket visar att skarv äter en betydande del av smolten, säger David Hammenstig vid SLU i ett pressmeddelande.
Målet med denna studie är att få en tydligare bild av hur ett minskat predationstryck faktiskt kan bidra till att stärka fiskbestånd längs kusten.
