150 torskar ska ge Östersjön en ny chans

Torskarna har transporterats från Bornholmsdjupet till BalticWaters Fish Laboratory där de nu får återhämta sig efter resan. Under den första tiden kommer fiskarna att vila och äta för att senare i år förhoppningsvis kunna leka, så små torskyngel kan sättas ut i Östersjön. Vi ringde upp Konrad Stralka, VD på Baltic Waters för att få veta mer om projektet.

Bakgrunden till projektet är den kraftiga nedgången av torsken i Östersjön under de senaste decennierna.

- Vi grundade ReCod egentligen baserat på den väldigt tråkiga utvecklingen för torsken i Östersjön, berättar Konrad Stralka, VD på Baltic Waters.

Enligt Konrad Stralka infördes fiskeförbud på torsk 2019 efter att beståndet kollapsat, men trots åtgärder har återhämtningen uteblivit.

- Under de sex eller sju åren som det här beslutet gällt så har inte beståndet ännu visat några tecken på återhämtning, säger han.

Ska visa om metoden fungerar

Projektet startade med målet att se om stödutsättning av torsklarver kunde vara ett sätt att stärka det unika östra torskbeståndet.

- Vårt mål är inte att rädda hela Östersjöns torskbestånd utan att kunna visa att en sån här metod skulle kunna funka som ett komplement till en bättre förvaltning.

Han betonar att projektet främst handlar om forskning och att testa nya metoder.

- Det är viktigt att ha med sig den aspekten, att det här är forskning i liten skala som kan få betydelse. Men det är absolut inte något som är ämnat att rädda hela beståndet i Östersjön, förklarar Konrad.

Nästa steg i processen

Tidigare år inom projektet har mycket små torsklarver satts ut i Östersjön, men nu testar de en ny metod där larverna får växa till ynglen innan de sätts ut.

- Den här gången ska vi mata upp torsken till 60 dagar. Den kommer att bo kvar på labbet till den blir ungefär 60 dagar gammal. Sen sätter vi ut den. Nu tror vi att det blir en betydligt mycket livskraftigare individ som vi sätter ut.

Svår utmaning att föda upp torsk

Att föda upp torskyngel är dock komplicerat. Under sina första levnadsmånader byter de föda flera gånger, vilket ställer stora krav på forskarna.

- De rackarna byter föda 7–8 gånger de första 60 dagarna. Då måste vi ha rätt plankton av rätt storlek på rätt dag att byta till, berättar Konrad.

Kan bana väg för framtida forskning

Projektet finansieras helt av privata medel och ses som ett första steg mot större satsningar i framtiden.

- Det bakomliggande syftet med projektet är att se om det går att föda upp torsk till någon typ av storlek där den överlever, klarar att etablera sig och vad det kostar att göra.

Om projektet lyckas kan resultaten användas som underlag för framtida beslut.

- Ja, om det fungerar blir det att skriva en vitbok om projektet. Visa vad det har kostat och vad som krävs för att genomföra sådana åtgärder totalt sett, menar Konrad.

Hopp om torsken i framtiden

Trots att projektet inte ensamt kan rädda hela beståndet hoppas forskarna att det kan bli en viktig pusselbit i arbetet med att stärka torsken i Östersjön.

- Även om det som sagt inte kanske kommer rädda östersjötorsken så skulle vi säkert kunna bidra till att visa att det fungerar och att torsken överlever och förökar sig lokalt efter utsättning, avslutar Konrad till Fiskejournalen.

Mer info om Baltic Water hittar ni här.