Annons
Debatten igång: Ska man behöva avslöja fångstplatsen?
Ska man verkligen behöva ange fångstplats för att kunna registrera sig i storfiskregistret? Det är den hetaste frågan som diskuteras just nu i Sportfiskarnas novemberdebatt.
Frågan är på intet sätt ny, men ändå högaktuell eftersom många värnar sina favoritställen och inte vill utsätta dem för onödigt fisketryck.
Fiskejournalen tar pulsen på Nicka Hellenberg, som är ansvarig för Storfiskregistret.
– Ja, det är lite som vanligt: platsangivelsen är en het potatis som diskuterats i åratal. Det handlar inte bara om att låta folk dölja platsen och eventuellt dela in landskapen i zoner.
Det måste också i så fall synkroniseras med all annan data i registret. Vi har ju i skrivande stund 35 640 registrerade fiskar sedan 1971, säger Nicka Hellenberg och fortsätter:
– Men, visst … min personliga åsikt är att vi nog skulle kunna få ett ännu större faktaunderlag om vi på något sätt kunde låta fångsterna registreras utan exakt angivelse av plats och vatten. Åtminstone gäller det predatorerna gädda, abborre och gös, men även andra arter.
Ett annat ämne som brukar vara på tapeten är om fler arter ska registreras med bara längd istället för vikt.
– Vi gör det redan med de storvuxna arterna hälleflundra och håkäring, för att skona dem inför återutsättning. För vissa arter kan det förstås vara intressant med bara längd, men samtidigt har vi en långt gående tradition av att bedöma fiskar utifrån deras vikt. Vissa fiskar skiljer sig inte nämnvärt i längd, medan vikten kan variera stort. Exempelvis: karp, braxen, id, eller blåkäft. Att bara ta längd som ett mått på storfisk är ganska intetsägande i dessa fall. Idag, när vi har möjligheten att väga fiskar relativt skonsamt och sätta åter dem tror jag att det är något de flesta ändå vill hålla fast vid, förklarar Nicka Hellenberg.
Han hoppas att ännu fler verkligen upptäcker och använder storfiskregistret, samt uppmanar folk att ge sig in i debatten. Den hittar du här:
Mer om storfiskregistrets regler läser du här:
