Vad har hänt med öringen i Ströms Vattudal, undrar bland andra Gunnar Westrin och Charlie Fredriksson. Här nedan svarar Strömsunds kommun på kritiken.

Westrin ryter till: Bågedeöringen under knivens skarpa egg

Publicerad Senast uppdaterad

Det har under den senaste tiden skapats rubriker om huruvida öringen i Bågede strömmar efter Ströms Vattudal i norra Jämtland kommer att överleva eller inte. Bara tanken gör mig både förbannad och förtvivlad. Öringen i Bågede kallas oftast för bågedeöring eller vattudalsöring, en sällsynt storvuxen variant…

När jag växte upp var begreppet storöring i sjön en normalvuxen fisk på 8 kilo, lite av vardagsmat på den tiden. Under hösten 2019 gick det, enligt tillförlitliga uppgifter, upp endast fem lekmogna fiskar? Före kraftverksbygget (1974) kunde det gå upp flera hundra lekmogna öringar. Bjässar upp mot 15 kilo blev den dröm vi aldrig fick uppleva.

Under hösten 2019 gick det, enligt tillförlitliga uppgifter, upp endast fem lekmogna fiskar?

Tragedin Ströms Vattudal
Ströms Vattudal är egentligen el delvis vattenfylld dalgång, som börjar kring Gäddede mot den norska gränsen och avslutas med Russfjärden nedströms kring centralorten Strömsund. Vattendraget är ungefär 10 mil långt och har en yta på cirka 146 km2. I korta historiska ordalag hände följande;

1951 var de flesta dammarna nedströms Strömsund klara. Sjön blev en kraftverksdamm!

1961 såg jag och mina släktingar de sista rödingarna. På tio år decimerades en av Europas största rödingpopulationer. I hundratals år fiskade folk röding på ”gången” (leken) utan att populationerna minskade?

1971 blev vi i Äspnäs informerade om ett kraftverksbygge i Bågede strömmar, mitt i smeten där storöringen lekt i alla tider? Vi blev lovade att ingen skada skulle ske med storöringstammarna eftersom verket skulle ligga under jord?!

1981 rapporterades allt färre öringar som gick upp i fisktrappan mellan Bågede strömmar och Sjulssjön i Ströms Vattudal. Det tog 30 år för industrin att totalkvadda de enorma rödingpopulationerna och de klassiska bågedeöringarna. Ingen lyssnade på oss kritiska. Vad vad det vi sa?! Det blev lika tragiskt som vi trodde.

Öringar på 8 kilo var ingen ovanlighet. Drömmen om en 15-kilos Bågedeöring fanns alltid där. Idag är den drömmen just enbart en dröm.

Harrbäckarna
I början på 2000-talet påbörjades en enastående arbetsinsats från bland annat aktuella fiskevårdsföreningar, med att återställa de harrbäckar som mynnade ut i Vattudalen, från Strömsund och uppströms mot Bågede. Ett behjärtansvärt arbete som ganska snart gav resultat. Minns några år innan landets största fiskodling etablerades i Postviken utanför byn Äspnäs, cirka 300 meter uppströms vår båtlänning.
Det fullkomligt kokade av harr i sjön, miltals åt alla håll och kaner. Grabben och jag hade stordåd med flugspö exakt på den plats där fiskodlingen finns idag. Då började snacket rulla runt i landet. Om detta fortgick i samma positiva takt skulle vi absolut få ett nytt kanonvatten för harr i det här landet. Så blev det inte.

Kraftverket tog öringen och kraftverksdammen tog rödingen.

Fiskodlingen
Året efter etablerades den stundtals kritiserade odlingsfabriken, som idag är en av Skandinaviens största gällande regnbåge, numera även innehållande svensk fjällröding. Några rejäla rymningar av regnbåge satte stopp för harrens eventuella framfart. Regnbågen räknas som både invasiv och aggressiv. Det vet vi sedan gammalt. Tusentals smitare hade ”infekterat” strömmarna i Bågede och har säkert påverkat öringleken negativt. Eftersom harren är vårlekare och att särskilt den senaste rymningen av regnbågar skedde den tiden, har störningar säkerligen skett också i de aktuella bäckmynningarna. Enligt uppgifter från bybor kring Ströms Vattudal har harrbestånden inte ökat utan minskat. Vad vad det vi sa?
Rymningarna satte fart på hela sportfiskesverige. Plötsligt skulle alla till Jämtland och fiska regnbåge? Samma tendens har det varit överallt i landet där rymningar skett! Folk vallfärdar. En elak tunga säger att folk skiter i att det är regnbågar i naturvatten, huvudsaken att fisken är stor, stark och huggvillig.

Därför tycker jag att vi kan drista oss att ställa två frågor till berörda och ansvariga;
1/ Varför försvann den naturliga rödingen i Ströms Vattudal?
2/ Varför decimerades bågedeöringen?
Grejen med detta är att några av oss vet svaren. Andra bryr sig inte. Eftertankens kranka blekhet? Kraftverket tog öringen och kraftverksdammen tog rödingen. Vem bryr sig? Vi kan ju alltid fiska invasiv regnbåge!

FAKTABITEN
Rödingen; Enligt expertis har rödingen svårt att leka på grynnor som någon gång under året har legat över vattenytan.
Öringen; Det nergrävda kraftverket i Bågede har en utskovskanal där hugade leköringar tar sig in mot turbinen, eftersom utskovsströmmen kan vara kraftigare än vad det normala lekområdet har att erbjuda i huvudströmmen.
Regnbågen; Expertisen har bestämt att födelsevaggan för arten är östra Ryssland (inte Nordamerika) med Kamchatka som centrum. I princip kan inte regnbågen leka i Sverige. Dock finns några undantag.
Sportfisket; Öringarna i Bågede var ett både nationellt och internationellt sportfiskeeldorado redan i början på 1900-talet.
Vad vad det jag sa? För mig som naturaktivist känns det väldigt jobbigt att återigen konstatera detta faktum. Ingen lyssnar men många förstår.

Gunnar Westrin