Världens mest inkompetenta fiskeriförvaltning?

Ett provisoriskt blyertsstreck på ett sjökort ligger till grund för den gräns som avgör om yrkesfiskarna får tråla eller inte. När det var meningen att trålgränsen skulle flyttas ut för att skydda de sista resterna av våra marina fiskbestånd flyttades den i själva verket längre in.

Det är tidningen Sveriges Natur som kan avslöja hur det gick till när man 1 januari 2004 införde den nuvarande trålgränsen. Det är en skrämmande läsning om utredare som inte kom inte minns och en myndighet, med yttersta ansvar, som inte kan förklara hur det gick till.

Då hette det att trålgränsen skulle flyttas ut till fyra nautiska mil. Men den kust- eller strandlinje som användes vid dragningen av trålgränsen i Kattegatt finns inte dokumenterad någonstans på Havs- och vattenmyndigheten, utöver ett utkast med blyertsstreck och hål från passare på ett sjökort som Sveriges Natur fått ta del av.

Den påhittade ”nya” trålgränsen innebar i praktiken att mycket stora havsområden som varit skyddade fram till 2004 nu öppnades för trålning.

Om det var korruption och maktmissbruk som låg bakom införandet av 2004 års trålgräns eller om vi helt enkelt har världens mest inkompetenta fiskeriförvaltning är den lite tillspetsade fråga vi måste ställa.

Skriver man att någon är sämst i världen måste man styrka sitt påstående. Men ser vi till resultatet av förvaltningen av Kattegatt är det en skönskrivning av verkligheten att kalla det för något annat än en total katastrof. Kattegatt som en gång var ett mycket fiskrikt hav är numera ett av de mest utfiskade och söndertrålade haven i världen.

Här kan du läsa hela artikeln i Sveriges Natur