Sejen hugger stenhårt när man speedjiggar jiggar och pikar genom vattenlagren. Foto: Anders Nicander

Sista dagen

Publicerad Senast uppdaterad

Redan innan vi lagt till i hamnen planerar vi för nästa resa, nästa år. Men så är det. Har man en gång fått fiska på Vestlandet längtar man alltid tillbaka.

Sista dagen bjöd på fantastiskt höstväder. Strålande sol och svaga vindar är väldigt mycket trevligare än isande regn och hårda vindar. Så är det nog överallt men ingen stans blir det så tydligt som i en liten båt på havet. I dag slapp vi det och kunde njuta av fint fiske efter framförallt sej och kummel. Av någon anledning har kumlarna blivit lite större för varje fiskedag. Sejen hittad vi i enorma mängder även om det bara var under korta perioder de högg. Med 300 meter till botten under båten kunde vi se sejjakter tecknas på ekolodet från 100 meter upp till bara 20 meter. Huggen är brutala och de första rusningarna får en att tro att fisken är mycket större än vad den i själva verket är. Även om sejen här sällan blir lika stor som i Nordnorge har vi själva fångat sej på upp till elva kilo och sett sejar på 14 kilo som andra fiskare fått. De vi fick i dag vägde ”bara” upp till fyra-fem kilo.

Dagens överraskning bestod i en knaggrocka på sex kilo som högg stenhårt på en hel makrill flera meter ovanför botten.

I morgon åker vi hem men först måste vi registrera vår sparade matfisk för att få ta med den ut Norge. En klok regel när allt för många frestats att ta hem mer fisk än vad som är rätt och rimligt. Norsk lag säger att man får ta hem 18 kilo fisk om man bor på en registrerad camp.

Anders Nicander