Siljansöringen på väg tillbaka!

Siljansöringen har länge kämpat i motström. Men i Österdalälven pågår nu ett av landets mest ambitiösa restaureringsprojekt, där stora utsättningar och omfattande habitatåtgärder börjar visa hoppfulla resultat.

Publicerad

I Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen pågår omfattande insatser. Fortum bygger fiskvägar för upp- och nedströmsvandring förbi tre dammar i älven, det restaureras i stor skala av Länsstyrelsen i Dalarnas län och omfattande utsättningar sker av Siljansöring med målet att återskapa det vandrande öringbeståndet som decimerades till en spillra då älven byggdes ut under 1960-talet. Vi har pratat med Stefan Ågren som är miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Dalarnas län eftersom vi har hört att det finns framgångar med utsättningarna.

Kan du kort beskriva vad som fick er att byta ut yngel mot ögonpunktad rom 2018, och vad ni hoppades uppnå med den förändringen?

-Utsättningarna som sker är villkor i en vattendom i området som genomförs av kraftbolagen. Under åren 2009-2018 hade man jobbat med storskaliga utsättningar av simfärdigt yngel i området med begränsade resultat både vid elfisken och på återvändande lekfisk. År 2019 kom en ny vattendom och villkoren förändrades. Syftet i nuvarande dom är att utsättningarna ska ske i återetableringssyfte. 

Både villkorsförändringen och de skrala resultaten möjliggjorde att byta utsättningsstadie till rom vilket medförde att vi fick möjlighet att testa alternativ till befintlig metod med hopp om att hitta fungerande utsättningsmetodik.

Hur har ni arbetat metodiskt för att följa upp effekten av romutsättningarna, och vilka mätmetoder har varit mest avgörande för att visa resultat?

-Initialt engagerade vi SLU med två huvudfrågeställningar: 

1. Kan romutsättning etablera yngel i området? 

2. Kan romutsättning tillämpas i stor skala i området? 

SLU genomförde och utvärderade därefter detta under tre års tid och kom fram till ja och ja på frågorna. Därefter har alla inblandade noggrant både övervakat utsättningslokalernas lämplighet, kläckningen av rommen samt lagt omfattande resurser på elfisken. Just elfiskena har kunnat påvisa att yngelförekomsten ökar, vilket i sig är föga förvånande. 

Vi gör också glädjande observationer att förekomsten av yngel efter utsättning ökar i områden som har restaurerats, vilket i sig det också är föga förvånande men ändå. Vi jobbar intensivt med restaueringsinsatser i området och förhoppningen är att en uppskalning också ska generera mer öring och harr. Rotälven är ju oerhört påverkad av flottningen och habitatskvalitén är minst sagt begränsad som effekt.

Ni har slagit alla tiders rekord i smoltutvandring i år – har ni några siffror eller observationer som konkret visar omfattningen?

-Ja, under åren 2019-2021 hade vi en smoltfälla i drift i området. Syftet med driften var att generera ett utvandringsindex före romutsättningarna eventuellt skulle ge effekt. Under driften fångades i medel ca 10 i smoltstorlek öringar per år vilket inte var mycket. Avsikten var sedan att upprepa driften åren 2023-2025 då vi förväntade oss att de första lite större kullarna från mer storskaliga romutsättningar teoretiskt skulle komma. Medel för 2023 och 2024 var ca 20 smolt, vilket inte var så imponerande det heller. Men, så i år har det i skrivande stund varit full fart i fällan. På bara ungefär 20 dagars drift har det fångats nära 90 öringar. Majoriteten är 4-åriga individer. 

Det kan förklara att fjolåret inte stack ut då vi i prognosen trodde att majoriteten skulle vandra ut som 3-åringar. I sammanhanget ska vi också ha i åtanke att fångsteffektiviteten i fällan förmodligen är väldigt låg, tidiga skattningar indikerade på runt 1%. Om det stämmer så har utvandringen ökat från ca 1000 individer till idag minst 9000 individer. Det bör rimligen få god effekt både på fisket i Siljan men sedan också på potentiella återvändande lekindivinder. Det kan bli aktuellt att utreda smoltfällans effektivitet kommande år om vi vill göra säkrare skattningar på utvandringen men det är något som ännu inte är beslutat.

Vilka indikationer ser ni på att ett självreproducerande bestånd verkligen håller på att etableras? Finns det faktorer ni fortfarande är oroliga för?

Nej, vi ser inga indikationer på det ännu. All utsättning sker i Rotälvens vattensystem. Skälet till det är att Rotälvens befintliga öringar, som är få och reproduktionen är mycket svag, har samma genetik som utsättningsmaterialet samt att Rotälven är ett tidigare dokumenterat lekområde för SIljansöring. Vi har därför bedömt att risken för genetiska störningar eller att störa den naturliga rekryteringen är låg i området. Nu tycks de första större kullarna från utsättningen vandra till Siljan. Om 2-3 år bör vi se att antalet lekindivider ökar. Om så sker, vilket vi alla hoppas på, då får vi följa och se om vi ser effekter på reproduktionen. Det kommer alltså att dröja några år till.

Det finns massor av faktorer som vi är oroliga för bland annat att fiskvägarna inte fungerar fullt så effektivt som det är tänkt, att fisket med mängdfångande redskap ökar på Siljan som en effekt av mer öringar och att det intensiva skogsbruket i området leder till sämre vattenkvalité och vattenhushållning. Sedan har vi ett besvärligt hinder längst ner i Rotälven som vi hoppas kan få en lösning men det är lättare sagt än gjort.

När och hur planerar ni att fasa ut utsättningarna, förutsatt att naturlig reproduktion tar över?

-Utsättningarna är ett villkor i domen och de ska pågå tidsbestämt till senast 2036 (totalt 17 år). Om vi står med lyxproblemet att det kommer lekindivider från Siljan och vandrar till Rotälven så bör diskussioner om utfasning inledas. Det gäller ju att passa upp så att utsättningarna inte stör den naturliga föryngringen. Men, villkorsförändringar är sällan enkla så vi får se hur det blir.

 

Tror du att era erfarenheter från Österdalälven kan användas som modell för liknande projekt i andra vattendrag?

-Ja, och modellen med romutsättningar som används här är inte en egen modell utan vi har samverkat brett med bland annat SLU, Ume-Vindelälvens fiskeråd och Norge. Det är i Norge själva metodiken är delvis uppfunnen då de har återetablerat lax i gyrobehandlande vattendrag. Själva finessen med att sätta rom är att man tillämpar maximal naturlig selektion samt att rommen får utvecklas i takt med utsättningsvattendragets egna temperaturregim vilket leder till optimal kläckningstid.

 

Vad har det här projektet betytt för dig personligen som jägmästarbiolog, och vad är du mest stolt över?

-Jag är jätteglad att alla inblandade har lyckats hitta en metod som tycks ge något men vi ska inte ropa hej ännu. I biologin är ett år inget år men med tanke på att elfiskena efter romutsättningarna har sett mer eller mindre bra ut så tror jag att smoltutvandringen kommer att öka kommande år. Det ska förhoppningsvis glädja de som gillar att fiska både i Siljan och i älven. Det finns ännu inget att vara stolt över men jag hoppas den dagen då det vandrar 500 öringar från Siljan till Rotälven att alla kan vara nöjda och stolta.