Genrebild

Rapport - Laxbestånden i Norge har aldrig varit svagare

En ny norsk rapport slår fast att vildlaxen är i akut fara och att själva lax­fisket kan komma att förbjudas. Ökande dödlighet från laxlus, klimatförändringar och dåliga havsvillkor har lett till historiskt låga bestånd.

Publicerad

Framtiden ser mörk ut för den norska vildlaxen. En ny rapport från Vetenskapliga rådet för laxförvaltning visar att situationen är värre än någonsin – och att själva lax­fisket kan stå på spel.

Lägsta nivån någonsin

– Nej, det har aldrig stått värre till. Vi hade i fjol det lägsta uppvandringen av lax till älvarna någonsin, många vattendrag stängdes, fångsterna var de lägsta i historien och en växande andel älvar saknar ett hållbart överskott att fiska på, säger Torbjørn Forseth, seniorforskare vid Norsk institutt for naturforskning och ordförande för Vetenskapliga rådet till tidningen DN.

År 2024 återvände endast 323 000 laxar till norska älvar för lek, att jämföra med över en miljon på 1980-talet. Enligt rådet är de största hoten fortsatt hög dödlighet kopplad till laxlus från odlingsindustrin samt klimatförändringar. I tillägg misstänks havsmiljön ha försämrats, vilket påverkar laxens överlevnad negativt.

Fisket i fara

– Det första som ryker är lax­fisket. Om den här utvecklingen fortsätter blir det mycket svårt att upprätthålla ett vanligt fiske, säger Forseth. – Så ja, det brinner ett blått ljus för hela lax­fisket. Finns det inget hållbart överskott ska det heller inte fiskas, säger han till tidningen DN.

Nationellt svek

Organisationen Norske Lakseelver varnar samtidigt för ett nationellt svek.

– Vi är inne i en ödesstund för vildlaxen. Politikerna måste vara de vuxna i rummet nu när hemmafesten för odlarna så tydligt spårat ur, säger generalsekreteraren Torfinn Evensen till tidningen DN.

Branschorganisationen Sjømat Norge menar att 85 procent av älvarna fortfarande når sina reproduktionsmål, men säger samtidigt:

– Vi ska som näring självklart ta vårt ansvar för den negativa påverkan på vildlaxbestånden, säger Krister Hoaas i ett mejlsvar till tidningen DN.