Ny forskning ska rädda aspen

Ett nytt forskningsprojekt har beviljats två miljoner kronor för hitta åtgärder som stärker den rödlistade karpfiskarten asp. Bland annat syftar projektet till att förhindra katastrofer som den som inträffade i Uppsala i somras.

- Asparna simmar upp i Fyrisån via vandringsvägen - men sedan kommer de inte ned igen. I somras räddades mellan 80 och 100 aspar som flyttades förbi vandringshindret, berättar forskaren Alfred Sandström på SLU.

Svenska sportfiskerekordet på asp är 8,015 kg och det sattes av Marcus Johansson 2013. Undertecknad har varit med när det plötsligt högg kraftigt på ett spö vid gäddfiske i Mälaren.

Våldsam kamp

Det blev en våldsam kamp innan en  för oss fullständigt okänd fiskart till slut kunde håvas. Jag och fiskekompisen satt och gapade och såg ut som frågetecken innan vi lyckades googla oss fram till att det måste ha varit en asp. Det var ett exemplar på mellan tre och fyra kilo.

- De är starka och det är enormt tryck i dem, konstaterar Alfred Sandstsröm

Sportfiskarna har en sida med fakta om aspen, som bland annat lever i Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Men det går inte bra för arten och den har har varit rödlistad i Sverige sedan 2004. Den är totalfredad under lekperioden från 1 april till 31 maj.

Djupfriterad asp

En gång i tiden åts den i Sverige. Om man googlar så dyker det dock bara upp ett fåtal recept, exempelvis djupfriterad asp.

- Vi vet väldigt lite om aspen. Det har i stort sett inte bedrivits någon forskning i Sverige, säger Alfred Sandström.

Men nu ska det bli ändring på det. Alfred Sandström och några kollegor har fått två miljoner kronor från Centrum för hållbar vattenkraft. I projekt som avslutas 2027 ska man kartlägga vandringshindren och de byggda fiskpassagerna i Fyrisån i Uppsala samt Svartån och i Västerås.

Prisbelönt arkitektur

- Vi kommer att märka vuxna fiskar med akustiska sändare som visar hur de rör sig, vilka djup och i vilka temperaturer den föredrar att vistas i. Dessutom kommer vi att se hur de klarar att ta sig förbi vandringshindren.

I Västerås byggdes en fiskpassage mitt inne i centrum och arkitekturen blev prisbelönt.

- Men det verkar som att det är samma problem där som i Fyrisån - att asparna inte tar sig ned till Mälaren igen. De har två alternativ - att simma ned i den smala rännan eller åka rutschkana över en gjuten kant där vattnet sipprar ned. De verkar inte vilja det, tror vi, säger Alfred Sandström.

Dramat i Uppsala

Han berättar om sommarens drama i Uppsala.

- Det hade samlats stora mänger asp vid vandringshindret. De stod där så länge att de åt i princip vad som helst. Människor matade dem exempelvis med gurka. En person med elfiskebåt bedövade dem och det lyftes mellan 80 och 100 aspar förbi vandringshindret.

Nu vill Alfred Sandström och de andra forskarna ta reda på hur förbipassagerna ska byggas för att passa asparna. Det andra målet med forskningsprojektet är att kartlägga livsmiljöerna för mindre aspar.

- Vi vill ta reda på uppväxtområdena för asparna finns, var de små asparna håller hus. Det kan vara problemet, att det inte finns bra uppväxtområden - både uppe i vattendragen och i mynningsområdena till Mälaren. När vi förstår hur uppväxtområdena ska se ut kan man restaurera dem.