Medicinrester gör laxar asociala och mer risktagande
Vad händer med laxens beteende när spår av mänskliga läkemedel sipprar ut i naturen? En ny svensk studie avslöjar oväntade effekter som kan få långtgående konsekvenser för både fisken och ekosystemet.
Utvalda videonyheter
Unga laxar som utsätts för läkemedelsrester i miljön förändrar sitt beteende, de simmar helst ensamma och tar större risker under den viktiga vandringen från älv till hav. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Riskbenägna laxar
Forskarna medicinerade 279 smolt, unga laxar med klobazam, ett ångestdämpande läkemedel i halter som motsvarar dem som finns i naturen. Via sändare följde man deras vandring från Dalälven till Östersjön. Resultaten visar att de medicinerade laxarna passerade kraftverksdammar snabbare än andra, något som kan öka risken för att bli uppätna av rovfisk.
– De som fått det ångestdämpande preparatet passerade kraftverksdammarna på kortare tid än de andra laxarna. Det gjorde också att fler av de medicinerade laxarna till slut nådde Östersjön, säger Jack Brand, forskare vid SLU och studiens huvudförfattare i ett pressmeddelande.
Kan få konsekvenser längre fram
Men även om snabbare passade låter positivt, pekar forskarna på att förändrat beteende kan få stora ekologiska konsekvenser.
– Våra resultat visar att exponering för vanliga läkemedelsrester kan förändra denna process, vilket kan få konsekvenser för populationernas fortlevnad, säger Michael Bertram, biträdande universitetslektor vid SLU i ett pressmeddelande.
Åtgärder behövs
Forskarna lyfter behovet av uppgraderad avloppsrening och skärpt lagstiftning.
– Det finns flera potentiella lösningar för att ta itu med problemet med läkemedelsföroreningar, säger Tomas Brodin, professor vid SLU i ett pressmeddelande.
Miljö
-
Skyddade marina områden ökar till 15,9 procent
Under året och förra året har ytterligare 1800 kvadratkilometer skyddats. Målet är att dessa områden ska se till att den biologiska mångfalden och hotade arters möjlighet att överleva säkerställs.
-
Höga halter av PFOS i vatten kopplat till höga halter i fisk
En ny studie har kunnat bekräfta att hög halter av PFAS-ämnen i ytvattnet kan kopplas till höga halter i fisk. Ett resultat som kan hjälpa till när man söker åtgärder.
-
Åres turism tar kål på rödingen
Av Åresjöns rödingar finns inte mycket kvar. Tidigare har de funnits i starka bestånd i sjön, men i takt med att exploateringen exploderat i byn har rödingens lekplatser förstörts.
-
Sista vandringshindren i Stångån ska bort
Havsöringen, ålen och flodnejonögat kommer att få mer utrymme och förhoppningen är åtgärderna ska hjälpa känsliga bestånd.
-
Debatt: Vi behöver miljövänligare fiskeutrustning
Vi kan inte lära barnen att inte skräpa ner och sedan kasta plast och bly i vattnet. Det skriver Björn Grahn i den här debattartikeln och efterfrågar större ansträngningar från betestillverkarna för att ta fram miljövänligare produkter.