Isrödingen nappar i norr

Röd är julens färg. Vad passar då bättre än att nu i väntans tider bjuda på lite rödingtips! Carina Hammar är en erfaren pimpelfiskare och berättar här hur man lyckas med det mytomspunna fisket i norr.

Pimpelsäsongen i Kirunafjällen börjar så fort isarna lagt sig och pågår in i juni månad. – Normalt startar den i slutet av oktober, men visst märker vi av att höstarna blir längre och vintrarna mildare. Det gör att isarna lägger sig senare och säsongen förkortas, berättar Carina Hammar, som har lagt otaliga timmar på fjällviddernas isar i jakten på röding. – Pimpelfiske är otroligt spännande och kul. Du vet aldrig vad som simmar där under isen och känslan när det gungar rejält i spöt och du fått på en fin röding är helt underbar, berättar hon entusiastiskt.

Men hur lockar man den vinterstela rödingen i mörkret under metertjockt istäcke och massor av snö? Carina satsar ofta på ett blinkblänken. Särskilt i djupa sjöar tycks dessa vara bäst. Färg kan varieras efter fiskens dagsform, men koppar och blänken med orangefärgat plexiglas brukar funka bra de flesta dagar. Som i allt fiske kan väntan bli lång. Därför är det viktigt att tro på det man gör och på sin utrustning. Att fiska med skoter och ark är ett stort projekt, och helst vill man ge sig ut när förutsättningarna är optimala. Carina har dock upptäckt att det kan vara svårt att veta när öringen är på hugget. – Jag har under många år funderat på hur de bästa förutsättningarna för röding ser ut. Men jag har inte lyckats. Vissa säger att det inte får blåsa nordliga vindar eller vara lågtryck, men det stämmer inte för mig. Jag har haft fantastiskt fiske i alla vindriktningar, liksom i lågtryck, berättar hon. Om man lyckas pricka in en bra dag och får upp ett par rödingar ser man ofta att fiskarnas utseende kan variera. Vissa är mer silverfärgade och andra djupt röda. Även beteendet tycks skilja sig åt. Ibland tar de på stillastående beten, men oftast behövs lite småryck för att väcka rödingens uppmärksamhet. – När jag borrat ett hål i isen släpper jag ner blänket till botten och skramlar riktigt ordentligt en stund för att locka till mig fisken. Därefter smårycker jag i spöt tills hugget kommer, berättar Carina. Rödingen är stark och kampglad, så Carina använder alltid en bra rulle med slirbroms och gott om flätlina. – Då blir det både roligare och lättare att drilla en stor fisk som ogärna vill upp genom hålet, konstaterar Carina.

Om man lyckas fånga en röding kan det vara en bra idé att fortsätta en stund i samma hål. Ibland verkar nämligen rödingen gå i stim, men långt ifrån alltid. En regel som däremot oftast tycks gälla är att huggen kommer periodvis. Därför gäller det att vara aktiv när man själv eller någon i närheten just krokat en fisk. Det fick Carina erfara under ett otroligt bra fiske tillsammans med sin man. – Nästan direkt vid nedsläpp kände jag hur blänket lyftes upp och linan slaknade. Sen drog det till ordentligt. Rullen tjöt när fisken rusade iväg och jag upptäckte att min man upplevde samma sköna rusningar i sitt hål. Efter en fantastisk fajt kunde jag skymta en grann röding med vitkantade fenor. Jag såg att min man fått upp sin fisk och blev orolig att min skulle släppa. Men till slut låg den på isen. Snabbt ner igen och nya storfiskar för oss båda. Så fortsatte fisket en lång stund och det var bara grov fisk som högg. – Helt galet, utbrister Carina. Men även lugnare dagar kan ge härlig utdelning. – Visst är det kul när det nappar, men allt runt omkring spelar också in. Stillheten och vyerna här uppe är speciella. Dem tröttnar man aldrig på, konstaterar hon avslutande.

Vi tackar för tipsen och önskar Carina en härlig säsong uppe i hennes och rödingarnas vildmark.

Hans Hällman