Hälften så många tumlare som för 20 år sedan

År 2005 beräknades stammen av tumlare i Öresund och Kattegatt till 28 000. Knappt 20 år senare är antalet nere på 14 000.

Varje år drunknar ungefär 900 tumlare i svenska och danska yrkesfiskares nät. För att kunna rädda tumlarna måste yrkesfiskarna kanske gå över till att fiska med burar. Tumlaren måste nämligen upp till ytan för att att andas luft och fastnar den i ett fiskeredskap kvävs den till döds.

I en artikel i tidskriften Frontiers in Marine Science kan man läsa om forskarnas larm.
– På forskarnivå befarar vi att det på sikt kan bli lika illa som för Östersjöpopulationen om åtgärder inte vidtas. Där är det bara några hundratal individer kvar, säger Julia Carlström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och en av författarna till artikeln.

Tumlare är en liten tandval som ofta beskrivs som skygg. Fiskar man i längre upp längs Västkusten där den fortfarande är vanlig lär man sig snart att det inte riktigt stämmer. Hittar man jagande tumlare kan man ofta ha dem helt in till båten.

Beståndet i Östersjön tillhör världens mest hotade.

Så här skriver Havs- och vattenmyndigheten om tumlaren:

En vuxen tumlare blir vanligen mellan 140 och 170 centimeter lång och väger 40 till 57 kilo. Till skillnad från delfiner är tumlarens nos trubbig, tänderna är små och spadformade istället för koniska och spetsiga. Till havs känns de igen på den triangulära ryggfenan och på den nätta storleken.

Tumlare blir könsmogna vid tre, fyra års ålder och parar sig endast under sommaren. Honorna får en unge varje eller vartannat år. Ungen föds efter 10 till11 månaders dräktighet, diar i 8 till10 månader men börjar äta fisk redan vid 3 till 4 månaders ålder.

De håller till ensamma eller i små grupper. Det är då oftast en hona med årets och förra årets unge, eller ett par, tre honor och deras ungar.

Eftersom tumlaren är en liten val som lever i kalla och tempererade vatten har den hög energiomsättning och behöver konstant tillgång till föda. Det gäller speciellt honorna som ofta både är dräktiga och digivande. I svenska vatten utgörs födan av mindre fiskar som sill, småtorsk, smörbultar, tobis och pirålar.

Tumlare använder sig av ljud för att kommunicera och hålla kontakt med varandra, och de ekolokaliserar med högfrekventa klickljud på omkring 130 kHz för att orientera sig och jaga efter fisk. De gör vanligen ganska grunda och korta dyk på mindre än en minut, men de kan ta sig ner till över 220 meters djup.