Annons
Gripande storyn – Niclas fiskar för att kunna leva
Vissa tycker att fiske är livet. Men för andra är faktiskt fiske en förutsättning för att ens kunna leva. Som för Niclas Svensson. Hans livsgnista slocknade nästan efter en svår arbetsplatsolycka, där han förlorade både handen och hoppet. Men nu gror livet igen – tack vare att så många människor ställer upp och hjälper honom tillbaka.
Var börjar egentligen en livsberättelse, om inte mitt i livet?
Niclas Svensson, från Söderåker, var 46 år när hela tillvaron förändrades under några plågsamma sekunder. En händelse som satte punkt en för levnadsfas, och samtidigt blev inledningen på en ny.
Niclas är uppvuxen strax utanför Kalmar, och med några av landets bästa fiskevatten runt knuten så blev fisket en naturlig del i vardagen. Gädda, abborre och öring, på mete, spinn eller haspel, eller vad som funkade bäst för dagen. Världens bästa rekreation helt enkelt, och en välbehövlig paus i det hektiska livet som jordbrukare och maskinförare.
Allt det där tog han för givet. Men det gör han inte längre.
En måndag i november 2017 drogs ridån ner för scenen som han var van. Niclas fastnade med handen i en lyftanordning på jobbet, och handleden klämdes så illa att de flesta nerverna till handfunktionen lade av.
– Jag blir iskall när jag tänker tillbaka på händelse. Men jag förstod inte riktigt hur allvarligt det var först, utan jag fick ett adrenalinpåslag och jobbade vidare hela dagen. Det var först på kvällen som allting kom, och som handen slutade fungera, berättar Niclas om dagen som kom att förändra hans tillvaro.
Prognosen blev snabbt dyster. Redan en vecka efter händelsen höll Niclas på att få kallbrand, och han fick genomgå två stora operationer, där den sista blev en steloperation av handleden. Förhoppningen är att nervtrådarna ska kunna läka ihop, men i dagsläget har han ingen känsel i handflatan eller på ovansidan av handen.
– Jag kommer aldrig att bli tvåhänt igen. Det enda jag kan göra är att flytta tummen några millimeter i sidled. Jag har konstant kraftiga smärtor och tar starka mediciner dygnet runt, berättar Niclas.
Han trodde att ljusglimtarna i tillvaron var förlorade, och kom även till den sorgliga insikten att han kanske aldrig skulle kunna fiska igen, eftersom han inte klarade av att veva med de rullar han hade.
Men mitt i all bedrövelse som uppenbarade sig ett ljus i tunneln.
– Jag träffade en kompis i ABU:s team, Isabel Syrjä, och hon uppmanade mig att kontakta Patrik Svensson på ABU-fabriken i Svängsta, och fråga om han kanske kunde hjälpa mig.
Och det var då allt vände – precis när han var på väg att sälja av all fiskeutrustning, eftersom även ekonomin var körd i botten på grund av sjukskrivningen.
– Patrik sa bara ”vi löser detta”. Därefter fick jag hjälp av Erik Petersson på Baltic Skeppsfournering i Kalmar med nya rullar, som jag tog med till Svängsta. Där fick jag testa rörlighet och passform, och de modifierade rullarna helt gratis åt mig, med en lösning där jag trär på veven på handen. Bara någon vecka senare hade jag utrustningen. Det var en underbar känsla.
Efter det ställde sig plötsligt många i kö för att hjälpa Niclas tillbaka till fisket, och nu ser han ljust på tillvaron igen.
– Nu fiskar jag för livet – och för att kunna leva, säger han.
Läs hela storyn om Niclas Svensson i Fiskejournalen nummer 9!
Läs även om detta fiskeäventyr:
