Forskning tog sikte på sik – spårade fiskens ursprung
Siken är måhända inte den mest populära sportfisken – men det gör den inte mindre värdefull som art. Nu vet svenska forskarna mer om den.
Kunskapen om sikens vandringsbeteenden och ursprung är högst begränsad. Men med anledning av att bland annat MSC (Marin stewardship council) har miljöcertifierat trålfisket efter löja så är det viktigt att veta sikens ursprung
Under 2017 så märktes 50 sikar med radiosändare i en unik studie utanför Piteå, där länsstyrelsen i Norrbotten kunde följa sikens vandringar förbi Porsnäsdammen och vidare upp i Alterälven. Nyligen har även SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, på uppdrag av länsstyrelsen och kustfiskarna producentorganisation studerat den trålfångade siken lite närmare. P4 Norrbotten berättar att den preliminära rapporten från dessa studier nu är färdiga.
Bifångsterna av sik i löjtrålarna ligger på runt 3 procent. Genom en kemisk analys av fiskens hörselsten, otoliten, så går det att se om sikarna har lekt i sötvatten eller i saltare vatten.
– I de två sydligaste områden, Piteå och Råneå, var det framför allt havslekande sik som bifångades någon enstaka som lekt i sötvatten. I Kalix var det runt en fjärdedel av siken älvslekande och i Haparanda var majoriteten av sikarna älvslekande, säger Jens Olsson forskare på SLU, till P4 Norrbotten. Inslaget hittar ni här:
Läs om forskning i Kattegatt: