EU-parlamentariker kräver gemensam plan mot skarven
Skarvens framfart skapar växande problem för både oss fiskare och hotade fiskarter. Nu växer trycket på EU att ta fram en gemensam strategi för att hantera fågelns påverkan.
Publicerad
Antalet storskarvar har ökat kraftigt i Sverige och Europa sedan 1970-talet. En anledning är att arten skyddades genom EU:s fågeldirektiv. Men i takt med att beståndet vuxit har problemen också blivit större.
"Vi behöver göra något på EU-nivå"
– Vi har möjligheter till skyddsjakt på skarv i Sverige men vi kommer att behöva göra något på EU-nivå, för beståndet är ett problem för många länder, säger EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S), till TT.
Hon har tillsammans med nio kollegor från bland annat Danmark, Finland och Nederländerna skrivit till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och krävt en konkret plan för skarvbeståndet.
Förslag finns – men inget har hänt
Notan för skador som skarven orsakar fisket uppskattas till 350 miljoner euro per år. Tidigare krav på en europeisk plan har inte lett till åtgärder, men nyligen togs ett steg framåt då FN-organet EIFAAC presenterade ett förslag.
– I den finns det konkreta förslag som är vetenskapligt underbyggda. Nu behöver vi politiker ta ett stort ansvar och agera utifrån den informationen vi har, säger Sofie Eriksson till TT.
