Dyrare fiskeprylar i framtiden

27 procent av all plast som återfinns i strandsskräpsdata från våra hav kommer från fiskerelaterade produkter, enligt Havs och Vattenmyndigheten, HaV. På uppdrag från regeringen utreder just nu myndigheten kraven på fiskeredskap i engångsplastdirektivet från EU. I detta förslag är ett av kraven utökat producentansvar, som kan komma att göra svenska sportfiskeprodukter dyrare.

Efter den 31 december 2024 träder producentansvaret i kraft och från det datumet ser priset på sportfiskeutrustning ut att bli högre eftersom alla som tillverkar, säljer eller importerar fiskeredskap berörs av de utökade producentansvaret och där sportfiskebranschen ingår. Mycket talar för att producentansvaret finansieras med en miljöavgift som läggs på redskapen som extra kostnad.
– Grunden med ett producentansvar är egentligen inte att det är producenten som betalar, utan det är du som konsument som köper varan som betalar de här delarna. En typ av miljöavgift som ska täcka kostnaderna för insamling, transporter och medvetandehöjande åtgärder. Den som är med ska stå för kostnaderna, det är grundprincipen med det hela, säger Lisa Bredahl Nerdal, utredare på HaV.

Tolkningsfråga
Vilka produkter som ska innefattas återstår att se, men det står klart att omfattningen är stor.
– Det blir en tolkningsfråga vilka produkter som ska innefattas, men det är extremt brett och vi pratar snarare om vilka produkter som inte ska ingå. Så som jag tror att det skulle kunna bli är utifrån hur stor miljöskada en produkt har, eller hur materialblandningen i en produkt ser ut. Desto renare material, desto billigare borde det ju bli, medan material som inte går att återvinna har högre miljöavgift. Ett genomsnitt skulle också vara möjligt, men då får man inte den styrningen till bättre material eller återvinning, berättar hon vidare.
Hur stor prisökning det kan resultera i är idag oklart.

Insamling av sportfiskeredskap
En annan del inom producentansvaret, förutom miljöavgift och informationsspridning, är omhändertagande av använd utrustning, så kallad separat insamling. Detta skulle kunna innebära att uttjänt fiskeutrustning ska samlas in av sportfiskebutiker för vissa redskapskategorier.
– Det är också ett krav i direktivet, att återvinna material så mycket som möjligt. Det ska vara så lätt som möjligt för konsumenten, vi diskuterar både att lämna in redskap i samband med att man köper något nytt i den butik man handlar, till att lämna på kommunala återvinningscentraler och speciella kärl.
Nyligen arrangerade HaV en workshop med bransch och berörda myndigheter för att informera om uppdraget. Niklas Holmér, delägare i grossistföretaget Flydressing som är medlem i branschorganisationen Svensk Sportfiskehandel, sitter med i referensgruppen och deltog på workshopen. Han har blandade känslor kring upplägget och sammanfattar sportfiskebranschens reaktion:
– Alla tycker att man ska ta ansvar, så känner vi absolut. Det vi reagerade mest på var att de inte har samlat in rätt information vad gäller hur vi använder vår utrustning och vilka belopp sportfisket omsätter. Och att man försöker få med prylar som man inte tycker ska ingå.

Laddad fråga
Kravet på insamling av utrustning ser Niklas Holmér som den mest problematiska delen av förslaget.
– Varför ska vi börja med insamlingar när vi redan har återvinningsstationer idag? Det låter konstigt. Om prylar ska samlas in i sportfiskebutiker, var går gränsen för butik som säljer sportfiske? Och på det behövs en lastbil som ska samla in allt material, väga och mäta … då blir det dyrt. Sen kan man fundera över hur insikten i vår bransch är. Yrkesfiskarnas vinschar skulle inte ingå, men våra fiskerullar. Det är ju inte så att vi slänger våra spön och rullar i sjön.
Om att prislapparna på sportfiskeprylar blir saftigare säger Niklas Holmér så här:
– Gummibeten och sådant kan ju drabbas hårt, men jag ser ingen risk att färre människor vill utöva sportfiske för att prylarna blir dyrare, men vi vill ändå inte hamna i att det blir en klassfråga att sportfiska.
HaV ska rapportera och lägga fram åtgärdsförslaget till regeringen senast den 4 maj 2020, men klart är att det kommer ske förändringar.
– Det är en laddad fråga, den är väldig viktig men det kommer bli bra i slutänden. Det är många turer kvar innan vi vet exakta slutresultatet, säger Lisa Bredahl Nerdal.
Kraven i direktiven omfattar, förutom sportfisket, det övriga fritidsfisket samt det yrkesmässiga fisket och vattenbruket.

—
Om engångsplastdirektivet:
Det så kallade engångsplastdirektivet är ett EU-direktiv som ska förebygga och minska vissa plastprodukters inverkan på miljön. Engångsplastdirektivet innebär att medlemsländerna ska införa en rad krav för att minska plastens inverkan på miljön och förbjuda vissa plastprodukter. Dessutom innehåller direktivet krav på att medlemsländerna ska göra det som behövs för att minska förbrukningen av muggar och livsmedelsbehållare av plast för engångsbruk.
– Utan drastiska åtgärder förväntas plastmängden i våra hav nästan fördubblas inom sex år. Vi behöver sätta in kraftfulla åtgärder för att få stopp på plastens negativa miljöeffekter. Vi behöver både minska plastavfallet och samtidigt öka återvinningen av avfallet. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast, sa miljö- och klimatminister Isabella Lövin i ett pressmeddelande i våras.