DEBATT: Den vilda fisken måste prioriteras i Ljungan

Framtiden ser oroväckande ut för lax och havsöringsbestånden i Ljungan. Sjukdomsproblematiken i Ljungan kopplas enligt SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) ihop med mycket fisk (högt smittryck) och klimatförändringar. Nu måste alla med inflytande över besluten kring Ljungans fiskbestånd se sig själva i spegeln, ta en funderare och ta ansvar för hur framtiden ska se ut?

Vi anser inte att kompensationsodlingen är grundorsaken till sjukdomsproblematiken i älvarna, för det finns det inga vetenskapliga underlag för eller emot. Däremot anser vi att kompensationsodlingen är ett problem för de vilda bestånden, de vilda fiskarna måste prioriteras på lekområdena av flera olika skäl. Det finns det gott om underlag som styrker.
I Ljungans kompensationsodling används få föräldrafiskar till avel, vilket talar för att populationen riskeras att drabbas av inavel eller att slås ut av extrema klimathändelser.

Det har även enligt studier från SLU redan parats syskon i odlingen, vilket är risken med artificiell avel där människan väljer ut föräldrafisk slumpmässigt. Och dessutom, i andra änden skapar en situation där naturlig selektion inte tillåts. Något som gör odlingen ohållbar på lång sikt.
Vi har länge påpekat hur viktigt det är för den lokala förvaltningsorganisationen att tillsammans med övriga intressenter ta fram en förvaltningsplan för nedre Ljungan. Detta har vi också sett i dokument från Morten Stickler (då Statkraft) som något man bör göra.
Morten skriver att stora utsättningar under längre tid och med få föräldrafiskar kan leda till ”Ryman-Laikre”-effekten och att det finns risk att odlingen kan sprida olika patogener eller parasiter. Han menar också att en snabb utfasning av odlingen bara skulle ha positiva effekter på bestånden.

Den odlade fisken är inte heller försvarbar ekonomiskt för sportfisket i Ljungan. 2019 kostade den spöfångade odlade havsöringen mer än 1500 kronor per fisk, pengar som kan användas till åtgärder för att stärka de vilda bestånden.
En älv med livskraftiga vilda bestånd kommer sätta Ljungan på den internationella kartan, vilket kommer gynna turismutveckling, och inte minst höja naturvärdena i och kring älven. 2018 valde man att stänga odlingen i Mörrumsån just på grund av de olika argument vi skriver om i den här artikeln. Responsen har varit otroligt positiv från en stor majoritet av sportfiskare, som värdesätter att fiska i en ren vild lax/havsöringsälv.

Därför vill vi påstå att en utfasning av kompensationsodlad fisk, tillsammans med andra åtgärder i Ljungan är nödvändigt för att möta framtiden. Det är nödvändigt ur ett miljöperspektiv, men också för att sätta ett värde på den älv som så många uppskattar att besöka. Ljungan och dess besökare förtjänar det.

DANIEL PERSSON OCH JONAS ENGBERG