Bohuslän – från vackrast till soptipp?

Förra året placerade amerikanska nyhetskanalen CNN västkusten och Bohuslän ”bland de tio vackraste vildmarksområdena i världen”. Nu höjs allt fler varnande röster – kuststräckan håller på att förvandlas till en soptipp och en tickande miljöbomb.
Mängder av marint skräp flyter omkring i våra världshav och den kuststräckan som tidigare omnämnts med lovord för sin skönhet är bland de värst drabbade.
– Den plats i Europa där vi hittar mest skräp är Bohuskusten, säger Per Nilsson, forskare Göteborgs Universitet.
Han berättar att de hittar 1200 föremål som betraktas som skräp, per 100 meter av Bohusläns stränder. Det innebär mindre än en decimeter mellan föremålen.
Orsaken till den katastrofala utvecklingen är, om man vill förenkla, att plasten hamnar i floder och hav i stället för att återvinnas – och sedan sköljs upp på Bohusläns stränder.
Det beror i sin tur på att Nordsjöns strömmar går upp mot Bohuskusten, som får agera ofrivilligt filter för plast och annat skräp.

Ett problem som skenar
1950 producerades 1,5 miljoner ton plast. 2012 handlade det om 280 miljoner ton. En skillnad som märks i haven och på stränderna. Inte minst i Nordsjön som får ta emot runt 220 000 kubikmeter skräp varje år. Kommunerna längs den berörda kuststräckan försöker hålla emot och samlade under 2010 in 156 ton skräp, men resurserna räcker inte till och nu tvingas man se på när situationen går överstyr. Ett av världens vackraste vildmarksområden håller på att förvandlas till en soptipp.
Daniel Hansson är oceanograf på Havsmiljöinstitutet och han berättar var skräpet kommer från.
– Det kommer framför allt från land faktiskt. Det kommer inte från sjöfarten, men många tror det. 80 procent kommer i från land, säger Hansson.
Många av Västeuropas floder rinner genom storstäder och det är där majoriteten av skräpet hamnar i vattnet. Det förs sedan ut i Nordsjön och till slut hamnar mycket av det på Bohusläns stränder.

Problem under ytan
Effekterna av plast i haven börjar dock innan skräpet når stränderna. Det är skrämmande siffror som nämns. Hundratals djurarter är drabbade. Det pratas bland annat om en miljon fåglar, 100 000 däggdjur och oräkneliga fiskar.
Oss människor påverkar skräpet kroppsligt först när det finfördelats till mikroskräp. Hur farligt och i vilken omfattning vi utsätts vet man ännu inte. Ett skrämmande fakta är att de mikroplaster som finns i havet i dag, inte går att få bort.

Vad kan jag göra?
För att bromsa den negativa utvecklingen krävs att nedskräpningen måste stoppas vid källan, i storstäderna. Och om eller när skräpet hamnar på stränderna måste vi alla hjälpas åt att plocka bort det. Det handlar inte om att överge fisket och städa i stället, men om vi alla plockar med oss lite skräp till källsortering när vi har chansen, då kan vi göra en skillnad.
Morgan Fihn

Film om marin nedskräpning.
httpv://youtu.be/kZmErdj35QA

Filmen har skapats i ett gemensamt arbete mellan Havsmiljöinstitutet, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, KIMO Sverige, Göteborgs kommun miljöförvaltning, Ren Kust, Håll Sverige Rent.