Än lever kustfisket

Fiskejournalen drog för andra gången ut på bohusklipporna med en ung fiskare som, om det var idrott vi sysslade med, skulle kunna kallas supertalang. Men Axel Larsson är mer än så. Han är vad man i USA skulle kalla en wizkid.

En gång, för inte särskilt länge sen, fanns det ett fantastiskt fiske längs vår salta kust. Att fiska torsk från branta klippor var folknöje. Blekan var så vanlig att man ibland sa att den förstörde fisket efter torsk som var mer eftertraktad som matfisk. När det började rapporteras i media om att torsken höll på att försvinna var blekan redan ett minne blott.

Under de senaste åren började det så dyka upp bilder av en ung grabb med kustfiskade blekor i sporfiskegrupperna på Facebook. Inga småfiskar utan granna fiskar på flera kilo. Kunde detta verkligen vara möjligt?

Det visade sig att Axel och några av hans kompisar inspirerats av en fiskeform som heter light rock fishing. I praktiken betyder det att man fiskar men superlätt utrustning och pyttesmå beten efter havets mindre arter och fiskar. Men Det man snart upptäckte var att det visst finns större fisk om man bara är kreativ och orkar fortsätta leta.

I går fiskade vi för andra gången med Axel på ett av hans bästa ställen. Sist vi var ute var det försommar och behagligt varmt. Nu slet kulingvindarna kepsen av gubben. När jag själv plockade fram en 14-grams jigg fiskade han dubbelt så tungt som Axel. När han gått upp i storlek var han uppe på 7-8 gram. Han började på 3,5. Haspelspöt han fiskar med är klassat för vikter mellan 1 och 10 gram. Tätt ovanför den lilla jiggen knyter han en mikrojig. Mikrojiggen visade sig vara smått hypnotisk för den mindre blekorna. Axel fick tio av dessa. Själv fick jag ingen.

Fisket var trögt och Axel som var mycket entusiastisk efter att ha haft riktigt bra fiske dagen innan på samma ställe. Vi diskuterade ivrigt orsaken till att fisket svänger så från en dag till en annan. Känns set igen? Den diskussionen tar aldrig slut.

När solen försvann i väst hade vi bägge två fått drilla fina blekor. Mässingsskimrande skönheter på nästan två kilo. Axels spö böjde sig som en märla när fisken drog iväg. Själv fegade jag lite och körde med ett spö som kastar beten upp till 30 gram. Det hanterade hårdfajtande blekor mer…rimligt.

Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer ni kunna läsa mer om Axel och hans superförfinade form av kustfiske i tidningen Fiskejournalen.