Algblomning kan gynna sill i Östersjön
Algblomningar i Östersjön har ofta ett negativt rykte, men de kan också spela en viktig roll för fiskens överlevnad.
Publicerad
En studie från Stockholms universitet visar att strömming utnyttjar en stor del av den näring som blommande cyanobakterier tillför havet.
– Om vi inte hade dem kanske det inte skulle finnas lika mycket mat i havet för fisk, säger Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet, till Sveriges Radio.
Näringskedjan stärks
Cyanobakterierna kan binda kväve direkt från luften och omvandla det till en form som växtplankton kan använda. Detta skapar i sin tur mer föda för djurplankton, som blir viktig näring för växande fisk.
Forskarna kunde också spåra att ungefär en tredjedel av allt kväve i ung strömming kommer från cyanobakteriernas kvävefixering. Det blir ett stort födotillskott i en fas av strömmingens liv när det är viktigt att växa till sig fort eftersom det ökar överlevnadschanserna.
Fortsatt osäkerhet
Samtidigt påpekar forskarna att vissa cyanobakterier bildar gifter som kan vara skadliga för fisken. Hur algblomningarna totalt sett påverkar bestånden i Östersjön återstår därför att undersöka.
