Abborrarna har blivit större – åtminstone i Norrland

Nej, allt var inte bättre förr. Inte ens storleken på fiskarna. Åtminstone inte när det gäller en av våra mest folkkära fiskar: Abborren. Tendensen är tydlig att den har snabbare tillväxt och når högre vikter.

Fiskeflöden på sociala medier exploderar av färggranna höstabborrar, och den som är händig med en kamera vet även hur fisken ska fotas för att se så stor ut som möjligt. Men abborrarna har blivit större på riktigt, inte bara på bild. Åtminstone i landets norra delar.

Under flera års tid har det kommit fångstrapporter från Norrlands inland som handlar om ovanligt stora abborrar. Även från fjällnära vatten, både sjöar och älvar. Abborrar på kilot är inte längre någon snackis, utan snarare en vardagsföreteelse.

Detta bekräftas av fiskbiologen Ingemar Näslund, som själv noterat samma utveckling kring sina hemtrakter i Vilhelmina. Det har kommit så många vittnesmål om detta att det nästan får ansens som vetenskapligt belagt, enligt Ingemar Näslund.

– Under barn- och ungdomstiden har jag själv och med hjälp av andra dragit upp tusentals abborrar i exempelvis Borgsjön. Mest små. Ingen över 4 hekto. Utom en gång, då fick vi en på 6 hekto och cyklade byn runt och visade upp den i triumf. Sedan någon gång i slutet av 90-talet hände något. Abborrarna blev större. Plötsligt fanns det gott om abborre i storleken 5-10 hekto. Och sedan började kilosabborrar bli vanliga. Och nu, de senaste åren kan medelvikten på abborren i hinken ligga på 6-7 hekto om det vill sig. Helt otroligt. Mönstret är det samma i övriga sjöar i inre Lappmarken och för den delen i nordöstra Jämtland och kanske i fler områden. Kilosabborrar är vardagsmat, konstaterar han.

Att medelstorleken varierar över tid i renodlade abborrvatten är väl känt, men det är orimligt att naturliga cykler skulle sammanfalla samtidigt i så många vatten.

– En sån här omsvängning på bred front i mängder av sjöar är ju inget man själv eller ens morföräldrarna kunnat vittna om, konstaterar Ingemar Näslund.

De flesta kan nog själva dra slutsatsen att det handlar om klimatförändringar, med varmare och mer näringsrika vatten som konsekvens, vilket gynnar abborrens livsvillkor och tillväxt.

Men naturligtvis är inte den här utvecklingen enbart av godo, även om det generar fler troféabborrar i fotoalbumet. Högre vattentemperaturer innebär försämrade livsvillkor för andra fiskarter, exempelvis rödingen och harren.

Fiskejournalen emotser vetenskapliga studier som belyser abborrens tillväxt, och om det i så fall bara är en tendens i norra Sverige eller hela landet.

Vill du läsa om jätteabborrar? Spana in detta:

Årets största abborre!