4,7 miljoner för sälskador

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger drygt 4,7 miljoner kronor till länsstyrelserna för att förebygga skador som sälar orsakar fisket.
– Det kan handla om förstörda fiskeredskap eller att sälen äter upp fångsterna. Problemen finns längs hela den svenska kusten men omfattningen av skador beror på vilket slags fiske man bedriver, säger Susanne Viker, utredare på HaV. Mest pengar får Norrbottens, Västra Götalands och Gotlands län.
De senaste åren har sälbestånden ökat i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. 1975 fanns bara cirka 4 000 gråsälar i Östersjön. I takt med att miljögifterna i havet minskat och införandet av jaktförbud så har också hälsostatusen förbättrats och bestånden växt till sig. I dag finns troligen mellan 30 000 och 40 000 gråsälar i Östersjön. Detta skriver HaV i ett pressmeddelande.
Sommaren 1988 slogs mer än halva beståndet i Skagerrak och Kattegatt ut av sälviruset PDV, Phocine Distemper Virus. 2002 var det dags för nästa virusutbrott och 2007 upptäcktes ännu ett utbrott av virusinfektion. I dag tros beståndet ligga på cirka 15 000 sälar.
– I dag ser det ut som bestånden av gråsäl i Östersjön och knubbsäl på västkusten närmar sig en gynnsam bevarandestatus, säger Susanne Viker.
Men det ökande antalet sälar skapar också problem för det kustnära fisket och sälarna ger sig främst på redskap som nät, fällor och ryssjor.
– Grundproblemet är att människan och sälarna konkurrerar om samma föda. Sälarna förstör mycket för det kustnära fisket, framförallt i form av skador på redskapen. Samtidigt hamnar sälar ibland som så kallad bifångst i fisket och kan då skadas av redskapen, säger Susanne Viker.
– Men det går att förebygga skador, exempelvis att använda sig av så kallade push up fällor i de norra länen. I de södra länen är alternativa redskap som till exempel torskburar under utveckling för att förebygga de skador som sälar kan orsaka.
Pengarna tas från viltskadeanslaget och får bara delas ut till licensierade yrkesfiskare. Senast 14 februari 2014 ska länsstyrelserna redovisa hur pengarna använts.
Läs mer på www.havochvatten.se
Morgan Fihn