Ny förvaltningsplan för storskarv väcker hopp

I dagarna har Naturvårdsverket slutfört regeringsuppdraget att ta fram en ny förvaltningsplan för storskarv. I samarbete med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och länsstyrelserna har man analyserat läget och man stakar nu ut en väg framåt där skyddsjakt och skrämselåtgärder kommer kunna genomföras för att skydda svaga fiskbestånd.

– Vi har knappt friska och välmående akvatiska ekosystem längre, än mindre starka fiskbestånd. Runt om i landet pågår väldigt mycket arbete med att freda områden från påverkan från fiske under hela året eller delar av året för att öka fiskbeståndens storlek. I andra områden återställer man lekområden och vandringsvägar och gör kostsamma projekt för att fiskbestånden ska få större möjligheter till överlevnad. Från mitt perspektiv är det självklart att begränsa även storskarvens påverkan i områden som är särskilt värdefulla för fiskens reproduktion och fortlevnad, säger Martin Karlsson, enheten för fiskereglering vid Havs- och vattenmyndigheten.

Efter de senaste årens polariserade debatt är det mycket befriande att läsa ett sådan konstaterande från HaV. Skarvfrågan har i sina värsta stunder kantats av hårresande uttalande från både de som hävdar att skarven inte har någon som helst påverkan på fiskbestånden till de som drivs av ett nattsvart hat mot skarven. Som tur är har vi fortfarande myndigheter som baserar sina beslut på vetenskap och logik. I friska hav och sjöar behöver människan inte gå in och styra naturens gång med skyddsjakt och fågelskrämmor, med ekosystemen i våra hav och sjöar är på många sätt inte friska. Ska vi ha någon som helst chans att få tillbaka starka fiskbestånd måste dödligheten orsakad av skarv minska.

Men jakt på skarv är inte okomplicerat av flera anledningar. Det enda rimliga hade varit att tillåta en allmän jakt på skarv. Men på grund av storskarvens status i fågeldirektivet (EU) är endast skyddsjakt på storskarv möjlig. Formella möjligheter att införa allmän jakt på storskarv saknas. Skyddsjakt eller störning av storskarv kan genomföras under vissa förutsättningar, exempelvis för att skydda särskilt känsliga fiskbestånd eller för att förhindra skada på fiskeredskap.

Det är upp till varje länsstyrelse att besluta om att själva bedriva skyddsjakt eller att bevilja ansökningar om skyddsjakt. För att detta ska fungera krävs att, vilket Naturvårdsverket också konstaterar, skjuts till pengar.