Goda resultat av ekofiske i River Dee

En studie från Skottland kring återsättning av fångad lax ger positiva svar. Av de 140 laxar som ingick i studien var överlevnaden nära 100 procent. Försöksälven River Dee blomstrar som aldrig förr tack vare återsättning och hårda restriktioner.
River Dee i Scotland tillhör en av världens mest kända laxälvar. Dee är framför allt känt för sitt fina vårfiske efter så kallade springers, lax som stiger upp i floden redan under vårvintern. Efter en kraftig minskning i uppsteget av lax under 1980- och 90-talet infördes kraftiga restriktioner på fisket utanför mynningen och en policy om ekolokiskt hållbart fiske infördes för älvfisket redan 1994. Dee-laxen svarade snabbt och positivt på åtgärderna och nu blomstrar laxfisket igen. År 2004 beräknades laxfisket i River omsätta 11,5 miljoner pund per år.

Glädjande resultat
De goda effekterna av fångst- och återutsättning har varit uppenbara, men nu har det även blivit bekräftade av en vetenskaplig studie utförd i Dee 2008 -2010. Med hjälp av så kallad telemetri, där man bedövar laxen och märker den med små radiosändare som opereras in laxens mage, har man kunnat följa hur fångade lax betett sig efter fångst och hur de överlevt. Med pejlingsutrustning har man sedan övervakat återutsatta laxar.
140 laxar ingick denna studie och i överlevnaden var nära 100 procent. Endast 2,4 procent av laxen dog omedelbart i samband med drillningen och avkrokningen, några av laxarna dog i samband med märkningen. Återutsatta laxar har vandrat 7 – 37 kilometer uppströms efter att ha blivit utsatta efter fångst. En del laxar vandrade nedströms, men stannade i älven, vilket bedömdes som normalt. Sammantaget med de undersökningar som gjorts tidigare visar det att 98 procent av laxen som återutsatts i River Dee de senaste fyra åren har överlevt och lekt. Detta visar att fångst och återutsättning är en god förvaltningsmetod för laxbestånd. Restriktioner i fångstuttag är inget nytt, utan har i USA varit standard sedan 1970-talet. Resultaten från River Dee kommer bli viktiga i diskussionen om svensk laxfiskevård framöver.
Läs mer här.
Hans Schibli