Abborrarna växer snabbare - men varför blir de äldre fiskarna färre?

Abborrarna längs den svenska Östersjökusten tycks växa snabbare än tidigare. Men samtidigt som de når en större storlek vid yngre ålder har medelåldern på de abborrar som fångas i provfisken minskat. Vad som ligger bakom utvecklingen är ännu inte helt klarlagt.

- En treårig abborre är i snitt fem centimeter längre i dag jämfört med i början av 2000-talet. Då var den ungefär 20 centimeter, medan den i dag är omkring 25 centimeter, säger Jens Olsson, forskare inom ekosystemanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Varmare vatten kan gynna abborrar

Enligt Jens Olsson finns det flera tänkbara förklaringar till den snabbare tillväxten. Vattentemperaturen och tillgången på föda tycks spela viktiga roller.

- En studie som snart kommer att publiceras visar att vattentemperaturen och tillgången på föda, till exempel storspigg, spelar roll. Varmare vatten och förekomst av bytesfisk som spigg gynnar tillväxten hos abborre, säger han.

Samtidigt påverkas inte alla abborrar på samma sätt. Medan yngre och mindre individer gynnas av högre vattentemperatur tycks äldre och större abborrar missgynnas. Även tätheten av abborre i ett område påverkar hur snabbt fisken växer.

Förändringen ser dessutom olika ut från plats till plats. Abborren är en lokalt förekommande art som påverkas av förhållandena i det enskilda området. Trots lokala skillnader ser forskarna ett generellt mönster längs den svenska Östersjökusten.

Färre äldre abborrar i provfiskena

Samtidigt som abborrarna växer snabbare har medelåldern på de fångade fiskarna minskat. Under 1960-talet låg medelåldern på abborrarna i provfiskena på omkring sex till sju år. I dag ligger den på två till tre år. I början av 2000-talet var medelåldern strax över tre år.

Exakt hur stor minskningen av äldre abborrar är går däremot inte att fastställa utifrån de uppgifter som finns.

- Det vi kan se är att medelåldern på de fångade abborrarna tycks ha minskat, säger Jens Olsson.

Varför färre äldre individer fångas är en fråga som forskarna fortfarande försöker besvara. Fisken kan ha ätits upp, fiskats upp eller förflyttat sig till andra vatten. Det kan också handla om förändrade beteenden som gör att äldre abborrar blir svårare att upptäcka och fånga.

- Jag kan i detta läge inte säga vilken förklaring som är mest trolig. Sannolikt är det som vanligt en kombination av olika faktorer, säger Olsson.

Han pekar bland annat på fisket och predation från andra djur, framför allt säl och skarv. Samtidigt finns det tecken på att beteendeförändringar kan spela in, eftersom äldre abborrar fortfarande förekommer i våra vatten.

Säl och skarv kan spela en viktig roll

Bland de tänkbara rovdjuren finns både fiskar, däggdjur och fåglar. Enligt Jens Olsson kan säl och skarv i dag stå för en stor del av predationen på äldre och större abborrar.

Samtidigt minskar gäddan, en av de rovfiskar som kan äta stora abborrar, kraftigt i flera kustområden. Det kan påverka balansen mellan olika arter i kustens ekosystem.

Även fritids- och sportfisket kan ha betydelse. Tidigare studier visar att fiskefria områden kan få både fler och större abborrar. Även catch and release-fiske kan påverka fiskarnas beteende, exempelvis genom att de blir mer skygga eller mindre benägna att hugga på beten.

Olsson betonar dock att man måste skilja mellan fiskens storlek och ålder. Det finns ingen generell förändring som visar att stora abborrar har blivit mindre. Tvärtom kan det ha blivit fler stora individer, men de når sin storlek vid en yngre ålder.

Därför är de stora abborrarna viktiga

Stora abborrar fyller en viktig funktion i ekosystemet genom att äta mindre fiskar, bland annat storspigg. När mängden stor abborre är hög finns det generellt mindre spigg, mindre algpåväxt på vattenväxterna och klarare vatten.

- Stora abborrar är viktiga predatorer på mindre fiskar som spigg. När det finns gott om stor abborre så finns det generellt mindre spigg och mindre alger på växterna och klarare vatten, säger Jens Olsson.

Även för fisket är stora abborrar betydelsefulla, eftersom det är dessa fiskar som ofta står i centrum för både yrkesfisket och fritidsfisket.

Forskningen ska ge fler svar

För att förstå utvecklingen arbetar forskare vid SLU vidare med flera studier. En kommande studie ska undersöka vilka faktorer som styr abborrens tillväxt längs kusten. En annan ska studera hur dödligheten har förändrats över tid och hur den varierar mellan olika områden. Ytterligare forskning ska undersöka hur klimatförändringarna påverkar abborrens tillväxt, förekomst och roll i ekosystemet.

För sportfiskare finns det samtidigt åtgärder att vidta redan i dag. Jens Olsson rekommenderar att stora abborrar släpps tillbaka och att fisken hanteras varsamt.

- Värna om de stora abborrarna, de är viktiga för systemet. Släpp tillbaka dem och ta helst inte upp dem ur vattnet när man fångat dem. Om man gör så, minimera tiden på land, säger han.

Han uppmanar också sportfiskare att undvika fiske under abborrens lek på våren, inte ta upp mer fisk än de behöver för mat och sprida fisket över flera områden. I grunda vikar bör båtmotorn dessutom användas med försiktighet, särskilt under lektiden.

Samtidigt understryker Olsson vikten av fortsatt miljöövervakning för att forskarna ska kunna följa utvecklingen och förstå vad som händer med abborrbestånden.

- För allt detta behövs data som vi samlar in inom miljöövervakningen, så det är viktigt att det satsas på miljöövervakning från regeringens sida, säger han.