En bra krok ska vara vass, det är de flesta överens om men det är också av stor betydelse att använda rätt krok, anpassad för såväl betesmodell, ändamål och fiskart som du är ute efter. Fiskejournalens Erik Axner har gjort en djupdykning kring vad du som spinnfiskare ska tänka på när det kommer till trekrok. Vad passar din vobbler, ditt skeddrag eller din spinnare?
Erik AxnerErikAxnertEXT & FOTO
PubliceradSenast uppdaterad
KROKEN ÄR DEN yttersta länken mellan dig och fisken – kanske därmed den allra viktigaste? Alla kan nog enas om att krokarna är det första vi inspekterar efter ett missat mothugg, innan vi kastar på nytt i hopp om revansch. Den instinktiva känslan att kontrollera kroken ger en fingervisning om hur avgörande den faktiskt är i vår utrustning. Med undermåliga krokar fångar man mindre fisk, punkt slut.
Förutom skärpan är också valet av krokmodell viktigt. Faktum är att det påverkar mer än vad du kanske tror, du kan nämligen förändra gången på ditt bete, skapa huggpunkter samt trimma ditt bete för olika förutsättningar genom att skifta krok.
Ordning och reda bland krokmodellerna gör det enkelt att byta till rätt storlek och modell.
UV-krok eller inte? Experimentera dig fram på olika beten.
Skaffa krokkoll
En grundregel är att kroken alltid ska vara vass och stark. Detta kan du kontrollera på tre enkla sätt, som vi kommer gå igenom. Det börjar redan när du köper ditt drag eller bete.
Många beten som hänger på väggarna i landets fiskebutiker säljs färdigriggade. Ganska ofta är undermåliga krokar monterade som standard, vilka inte håller samma kvalitet som toppkrokarna. Det har förvisso blivit väsentligt bättre med åren som gått och standarden har höjts, men för den oerfarne som inte kontrollerar kvaliteten kan fångstlyckan påverkas under kommande fisketurer.
Jag brukar ha för vana att känna på krokarna när jag packar upp ett nytt bete. Med fingrarna på sidorna av trekroken kan du trycka spetsarna mot varandra. En krok av låg kvalitet klarar sällan detta trycktest utan att deformeras.
Nästa steg är att dra krokspetsen mot nageln, fastnar kroken eller skapar ett vitt spår är den tillräckligt vass. Om kroken däremot motståndslöst glider av nageln kommer den inte göra jobbet under nästa fisketur och bör därför bytas ut.
Sista tipset är att prova krokens styrka med hjälp av en tång. När jag gör det brukar jag känna efter om det är ansträngande att böja på kroken. Om så är fallet är den stark nog, men viker godset sig i krokböjen redan under låg belastning ringer min varningsklocka.
De krokar som sitter monterade när betet tas ur förpackningen ger dock nästan alltid en bra indikation på vilken krokstorlek som betet är anpassat för. Det ger dig en bra referens när du väl ska skifta.
Ibland hänger allt på en enda krokspets, se till att den är av högsta kvalitet.
Krokar slits – ha extrakrokar
I fiskeväskan har jag alltid med mig en uppsättning extrakrokar. Dessa är prydligt organiserade i en box utifrån modell och storlek. Med små lappar som klippts ut från originalförpackningen har jag full kontroll på varje fack. Nördigt, jag vet, men viktigt för mig och gör det lättare att hitta rätt i stundens hetta.
Oavsett vilket fiske du bedriver kommer du stöta på tillfällen när du behöver byta ut en krok vid vattnet. Exempelvis kan kroken på ett favoritbete fått sig en törn, då är det trist att behöva byta bete för att kroken är dålig. Ja, det är ett oundvikligt scenario i längden då såväl bottennapp, stenar, trädgrenar eller annat bråte tenderar att göra krokspetsarna slöa eller i värsta fall räta ut kroken. Med en bra fjäderringstång är skiftet gjort på nolltid och du har således bibehållit dina chanser inför kommande kast.
Undvik att böja tillbaka en uträtad krok, stålet är oftast försvagat och kommer räta ut sig enklare under påfrestning i framtiden. Byt i stället krok. I viss mån kan du dock rädda en krok som blivit slö genom att skärpa upp krokspetsen med ett bryne, om materialet i din krok är slipvänligt. Detta varierar mycket mellan olika modeller, samt huruvida lättslipade krokarna är.
Ge dina krokar nytt liv med ett bryne, notera den slipade ytan och sylvassa spetsen.
Välj rätt typ av krok
Generellt brukar kemvässade krokar, tillverkade av hårt stål, vara mer utmanande att få sylvassa på nytt, än krok av mjukt stål. Kemvässade krokar känns ofta igen av en blank ytbeläggning. En mattare yta indikerar ofta att kroken är tillverkad av ett mjukare stål, men detta betyder inte att kroken har sämre styrka, materialet är bara uppbyggt annorlunda än ett hårdare stål. Mjukt stål har mer flexibilitet i sig medan ett hårt stål är stummare och vid maxbelastning rätar ett mjukt stål ut sig och ett hårt stål tenderar gå rakt av.
Med detta i bakhuvudet kan du på förhand göra ett klokt val när du ska införskaffa en uppsättning extrakrokar. Om du primärt fiskar på platser med mycket växtlighet, mjuk botten eller helt pelagiskt är det klokt att välja de kemvässade krokarna, som är mycket vassare direkt ur förpackning. Eftersom risken för att krokarna kommer stöta i något som skadar krokspetsen är små på sådana fiskeplatser och kan användas under lång tid, är det värt att få en sylvass krok direkt – även om grundinvesteringen vid köp av dessa krokar är högre.
Fiskar du däremot i områden med mycket sten och bråte bör du överväga att köpa krokar av mjukare stål som är mer slipvänliga. De är generellt inte lika vassa direkt ur förpackning, men med ett bryne är detta snabbt åtgärdat. Prislappen för dessa krokar är i regel lägre och det går ofta att skärpa upp dem flertalet gånger innan de behöver bytas ut. Sådana är ett utmärkt val om du spinnfiskar mycket gädda i älvar eller på stengrynnor där kemvässade krokar annars fort skapar stora hål i plånboken. Fastnar du i botten kan du dessutom oftast räta ut en krok av mjukt stål och på så vis rädda ditt bete från att gå förlorat. En dyr krok är därför inte alltid bättre än en billig.
En UV-krok längst fram ger en utmärkt huggpunkt, som gösen ofta siktar in sig på.
Skydda dina krokar
Ett fåtal krokfabrikat på marknaden erbjuder rostfria modeller, men utöver dessa så tenderar krokarna att med tiden börja rosta. Från fabrik är många täckta med anti-rostbehandling men denna varar inte för evigt.
Allra värst är det vid fisket längs våra kuster, där vattnet är bräckt och salt. Ha för vana att öppna upp dina betesboxar när du kommer hem efter en fisketur så de får vädra ur ordentligt och skölj av de beten som du använt i bräckt- eller saltvattensmiljö. Att låta draglådorna bli liggande till nästa tur kommer äta krok – och beten – på sitt sätt.
Detta är extra noga om du har behövt skärpa upp dina krokar, då har nämligen den skyddade ytbeläggningen slipats bort och stålet är helt exponerat och rostar därför snabbare. En rostig krok mister sin glatta yta och kommer därför att ha sämre penetreringsegenskaper då ytrosten skapar friktion. I takt med mer rostangrepp blir spetsen eller godset också poröst. Ta därför beslutet att byta ut krokar som blivit rostiga så förbättrar du dina chanser att landa din fisk.
De sylvassa, kemvässade krokarna är perfekta vid fiske bland gräs, där denna gäddimitationen blev för svår att motstå.