"Staten måste betala skarvjägare för skott och bensin"

Urban B Törnqvist är en av de få jägare som satsar helhjärtat på skarvjakt. Han värnar om känsliga fiskbestånd och efterlyser åtgärder som samhället måste sätta in för att öka intresset för jakten.

- Jägarna måste få ersättning för bensin och ammunition. Varje skott kostar åtta kronor styck - om man inte vill vara ett miljösvin.

Urban B Törnqvist är jägare som jagar alla typer av vilt. Men sedan tio år tillbaka har han engagerat sig hårt i skyddsjakten på skarv.

- Jag gör det för att mina barn och barnbarn ska ha möjlighet att fiska i framtiden.

Han är även kust- och skärgårdsansvarig inom Svenska Jägareförbundet i Stockholms län och ser de omfattande skador som skarvarna ger på känsliga fiskbestånd.

Få engagerar sig

Problemet är bara att ytterst få jägare engagerar sig i skarvjakten.

- Om man läser sammanställningen av länsstyrelsernas rapporter från skyddsjakter runt om i landet, anger de att 66 procent av kvoterna fylls, säger Urban B Törnqvist.

Hur kan utfallet bli att 100 procent av tilldelningarna fälls?

- Det är en bra fråga och det finns flera svårigheter: Dels måste man vara yrkesfiskare eller jakträttsinnehavare för att få jaga. Dels måste man kunna hantverket och känna till hur olika miljöer och kamouflage-material reflekterar ultraviolett ljus.

Han berättar att han använder UV-lampa och kollar hur hur mycket UV-ljus olika material reflekterar.

4.000 kronor för skott

Men framförallt menar Urban B Törnqvist att staten via länsstyrelserna och exempelvis viltskadefonden måste börja ersätta skarvjägare för deras utlägg.

- Jag har skjutit 256 skarvar den här jaktsäsongen och i princip betalat alltihop ur egen ficka. Är du lite miljösvin och använder patroner som kastar ut platsförladdningar, så är du kanske nere på fem kronor per patron. Med biologiskt nedbrytbara patronhylsor och förladdningar, då är du uppe i åtta kronor styck.

Urban B Törnqvist pekar på att det i en del fall krävs två skott per skarv. Ett skott när den flyger och ett skott när den slagit ned i vattnet - för att förkorta djurets lidande.

Enkel matematik visar att han lagt flera tusen kronor bara på ammunition i år. Dessutom tillkommer bensin för att dra båten och båttrailern till jaktplatsen och bensin till båtmotorn.

Tusenlapparna trillar iväg.

Statliga pengar behövs

Jakten ger inte en krona tillbaka.

Han har provat att röka skarvbröst med det smakade illa, tycker han.

- Jag fick en beställning från en restaurang i Stockholm där kocken ville ha skarvbröst för att tillaga som ankbröst. Men då skulle bröstfiléerna skäras ut så fort som möjligt och det gjorde att jag missade minst tio skottillfällen på andra fåglar. Sedan skulle filerna blodas av i flera vattenbad hemma - allt för att få ut blodet som ger en obehaglig bismak. Jag lade ned det projektet, säger Urban B Törnqvist.

Statliga pengar behövs alltså för att få fart på skarvjakten och minska trycket på hårt utsatta fiskbestånd.

Enhetliga regler

Men Urban efterlyser också enhetliga skyddsjaktsregler i hela riket.

- En del länsstyrelser skriver i sina beslut att jakten får bedrivas max 300 meter från kolonierna. Andra länsstyrelser har lyssnat på människor i någon fågelklubb och de tycker att störningen då blir för stor. Därför blir gränsen 500 meter. Det behövs likalydande beslut.

Urban B Törnqvist brinner för frågan.

- Kan en sådan här artikel leda till att en enda jägare till engagerar sig i skarvjakten, så är det värt massor, säger han.