Signalkräftor upptäckta i Slussebäcken - misstänks ha satts ut olagligt
Signalkräftor har upptäckts i Slussebäcken i Eda kommun, där länsstyrelsen misstänker att kräftorna har flyttats dit av människor. Nu diskuteras åtgärder för att kartlägga och begränsa beståndet, som kan utgöra ett hot mot flodkräftorna i närliggande Billan.
Vid ett elfiske i Slussebäcken i Eda kommun fångades tre signalkräftor. Ytterligare fem till sju kräftor observerades under elfisket, som omfattade en cirka 200 meter lång sträcka.
Fyndet väcker oro eftersom signalkräftor kan bära på kräftpest, en sjukdom som kan slå ut bestånd av den inhemska flodkräftan. Länssstyrelsen i Värmland bedömer att det inte är sannolikt att kräftorna har tagit sig till bäcken på naturlig väg.
- Det bedöms inte som sannolikt att de tagit sig dit naturligt, dels på grund av naturliga förhållanden och dels på grund av storleken på de fångade kräftorna, säger Daniel Oinas, fiskehandläggare på Länsstyrelsen Värmland.
Hur stor del av Slussebäcken som är drabbad är ännu oklart. Det ska framtida elfisken visa.
Vill kartlägga och begränsa beståndet
Länsstyrelsen diskuterar nu åtgärder för att få en bättre bild av spridningen och försöka begränsa förekomsten av signalkräftor i vattendraget.
- De åtgärder som diskuteras är att initialt börja med kartläggning av hur spridningen av signalkräftorna ser ut och därefter initiera fiske med burar och elfiske med syfte att reducera beståndet och hindra vidare spridning, säger Daniel Oinas.
Fyndet har även polisanmälts, men anmälan har lagts ned. Oinas hänvisar frågor om varför polisen fattade det beslutet till Polismyndigheten.
Länsstyrelsen misstänker att olagliga utsättningar kan ha skett även på andra håll i Värmland.
Oro för flodkräftorna i Billan
I Billan pågår en återintroduktion av flodkräfta efter ett kräftpestutbrott som startade 2016. Återintroduktionen inleddes 2023 med yngel som odlats från en inhemsk flodkräftstam.
Flodkräftorna har planterats ut cirka fyra kilometer uppströms från Slussebäckens mynning i Billan. Enligt länsstyrelsen finns det, såvitt man känner till, inga flod- eller signalkräftor på sträckan mellan mynningen och platsen där flodkräftorna har planterats ut. Det gör att risken för att själva kräftpesten ska nå flodkräftorna bedöms vara liten, men situationen är inte riskfri.
- Risken finns alltid att signalkräftorna och pesten når flodkräftorna i Billan. Möjligheten att signalkräftorna börjar vandra uppströms i Billan finns alltid, säger Daniel Oinas.
Han pekar samtidigt ut människan som den största risken för att signalkräftorna ska nå det återintroducerade beståndet.
- Största risken att signalkräftorna når flodkräftorna i Billan är som vanligt att någon flyttar dom dit.
Annons
Även flodpärlmusslor finns i vattendraget
Billan hyser även ett betydande bestånd av flodpärlmussla. Enligt länsstyrelsens miljöövervakning uppskattas beståndet till omkring 60 000 musslor, och föryngring sker.
Hittills bedömer länsstyrelsen att återintroduktionen av flodkräfta har gått bra. Att förhindra spridningen av signalkräftor och kräftpest blir därför viktigt för att skydda de naturvärden som finns i vattendraget.
