Forskare i nytt projekt mot skarv och säl
Publicerad
Nu är det på gång ett forskningsprojekt där skarv och kanske även säl ska jagas och drivas bort från viktiga områden för fiskevården. Maria Ovegård på SLU är projektledare och redan till våren hoppas hon hindra skarvarnas häckning i flera områden där de hotar exempelvis öringen.
- Det handlar inte om masslakt, utan forskningsjakt och skrämselinsatser där vi försöker få bort prederande skarvar och sälar, säger Maria Ovegård.
Det började med att Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i våras fick ett regeringsuppdrag, att forska på om det går att förhindra att säl och skarv äter upp förskräckliga mängder stora rovfiskar.
Tar många öringar
I Älvkarleby, vid Dalälvens mynning och på gränsen mellan Uppsala län och Gävleborg har det exempelvis visat sig att skarvarna kan ta uppemot 80-90 procent av alla öringar.
- Vi har fått förslag från jägare och sportfiskare på hur jakt och skrämselinsatser skulle kunna genomföras. Vi tittar på hur det kan göras ur ett forskningsperspektiv, säger Maria Ovegård.
Hoppas starta i vår
Redan i vår är det tänkt att de första försöken för att rädda fiskbestånd ska provas.
- Vi hoppas börja 2026 - gärna redan när skarvarna kommer, så att vi förhindrar häckning. Vi vill driva ut dem bort dem för att kunna studera vilka effekter det får på exempelvis öringbestånden, säger Maria Ovegård.
"Sinnessjukt stor"
Daniel Brelin är länsfiskekonsulent i Uppsala och har följt utvecklingen för öringen i Dalälvens mynning.
- En sammanställning som SLU gjort visar att det varit en enorm predation av skarv på öring. Den är sinnessjukt stor - minst 50 procent, kanske upp till 80-90 procent av alla öringar äts vissa år upp av skarv, säger Daniel Brelin.
Men han framhåller att frågan är komplex. Dels fanns inte tidigare några begränsningar i uttaget av öring i Dalälven.
- Idag ska alla naturligt födda öringar, som inte är fenklippta, sättas tillbaka. Dessutom har man höjt minimimåttet på fisk som får tas upp, konstaterar Daniel Brelin.
Orädda öringar
Det handlar också om att forskarna sett att naturligt född öring har lättare att klara sig än sina odlade släktingar.
- I en odling sker ingen selektion, utan all fisk överlever. De individer som gynnas där är egentligen de orädda som tar för sig. Det är en strategi som fungerar bra när det inte finns predatorer - honorna blir stora och får jättemånga avkommor. Men när predatorerna kommer är det en dålig strategi, säger Daniel Brelin.
Nu är det han inte vem som helst som fäller det uttalandet. Han är nämligen disputerad i ämnet.
Flera platser
Projektet som Maria Ovegård och kollegorna jobbar med omfattar flera områden: Dalälvens mynning i Älvkarleby men också några mindre lekvikar i Stockholm och åtta fjordar i Lysekil och eventuellt ett område Östergötland, men där är studieplatsen ännu inte spikad.
Kort sagt handlar projektet om att sätta in jakt och skrämsel och skapa sådan otrivsel för skarvarna att de inte vill häcka och jaga i områdena. Det handlar också om att göra försök med sälskrämmor.
- Vi ska provfiska, märka fisk med både taggar och akustiska märken, så att vi får en detaljerad information om fiskarnas rörelsemönster. Då kan vi se exakt hur fiskarna simmar och hur predationen ser ut, säger Maria Ovegård.
Inga pengar
Regeringen delade ut ett uppdrag men inga pengar. Därför jagar Maria Ovegård just nu finansiering. Budgeten för projektet, som ska slutredovisas mars 2028, är beräknad till tio miljoner kronor.
- Då bygger det på samarbete med jägare, Sportfiskarna ornitologer och lokala intressenter, som har en kompetens vi kan samverka med. Regeringsuppdraget måste vi genomföra och jag vet i dagsläget inte om det ska finansieras med forskningsmedel från SLU och kanske pengar från olika håll - Naturvårdsverket och medel för viltskador. Det blir sannolikt småslattar som kommer från olika håll, säger Maria Ovegård.
Orolig
Hon är orolig för att forskningsprojektet uppfattas som kontroversiellt.
- Det handlar inte om masslakt, utan forskningsjakt och skrämselinsatser där vi försöker få bort prederande skarvar och eventuellt sälar - och tillfälligt minskar skarvpredationen på känsliga fiskbestånd. Vi vill samtidigt inte driva bort dem så långt bort att de inte kan återvända och etablera sig - om det visar sig att insatserna inte har någon effekt på fiskbestånden, säger Maria Ovegård.
Innan försöken startar krävs också att forskningsprojektet får alla tillstånd som krävs för de sådana här extraordinära insatser.
