Fega mörtar lever längre
Djärvhet kan kosta livet. I alla fall om man är mört och lever i en sjö full av skarvar. Det visar ny forskning från Lunds universitet.
I studien undersökte forskarna individuella skillnader i mörtars djärvhet. Infångade mörtar omslöts av en låda och de som vågade sig ut klassades som djärvare än dem som stannade kvar. Fiskarna försågs därefter med var sitt mikrochip och släpptes ut i Krankesjön utanför Lund. Två år senare samlades en del av mikrochipsen in från skarvarnas rastplatser där de kräkts upp. Resultatet visade att djärva mörtar löper dubbelt så stor risk att bli uppätna.
Resultatet visade att djärva mörtar löper dubbelt så stor risk att bli uppätna
– Det lönar sig inte att vara dumdristig. De är mer aktiva och är ute och simmar mer, och riskerar då att bli uppätna, förklarar Christer Brönmark vid Lunds universitet i ett inslag från SR.
Däremot kan det förekomma situationer då det är gynnsamt att vara våghalsig. Om det finns få rovdjur kan aktiva fiskar finna mer mat och kanske rent av få lättare att para sig.
Lyssna på Vetenskapsradions inslag här.
Läs en publikation om studien här.
Hans Hällman